Aktuellt

Wopke Hoekstra leder EU:s klimatarbetek

⇑ 90% minskning av nettoutsläppen

Danmark, som är ordförandeland för EU till årsskiftet, vill driva på avvecklingen av fossilt bränsle enligt målen för 2040. Kommissionen fastställde sitt förslag till plan i juli som ska fastställas av miljöministrarna den 18 september. Målet är 90 procents minskning av nettoutsläppen till 2040, jämfört med 1990. Planen har krav som är obligatoriska för medlemsländerna. Dessutom ingår krav fastställda av FN som ska vara uppfyllda 2035. FNs krav följer av Parisavtalet.

⇑ Motreaktion

Men nu reagerar en rad medlemsländer. De tycker att beslutet ska skjutas fram till i slutet av oktober och att beslutet ska tas av Europeiska rådet med medlemsländernas regeringschefer. Beslut ska där tas med enhällighet. Det kan betyda att EU står utan plan 2040 vid FNs stora (mycket stora!) klimatkonferens COP30 i Brazilien i november

⇑ Skogsbränderna minskar

Skogsbränder har alltid varit en del av naturens kretslopp. Media rapporterar om allt fler och större bränder. Men globalt har den totala arealen som brinner minskat påtagligt sedan början av 2000-talet - främst i Afrika och Europa. För andra regioner finns det ingen tydlig tren men har upplevt fler extrema bränder med allvarliga konsekvenser för människor, natur och klimat.

Wildfire area burned by land cover type, 2002 to 2022, Our World in Data

Sommaren 2025 har visar hur sårbart Europa är. Spanien, Grekland, Italien och Portugal har drabbats hårt, med tiotusentals hektar skog som gått upp i rök.

⇑ Klimatforskningens problem

Dagens forskning om klimatet begränsas av en rad problem

Gör en egen klimatprognos

1. De globala klimatmodeller har rutnät på 50-100 km. Därför måste man göra grova approximationer (s.k. parametriseringar).

2. Modellerna har svårt att förutsäga extrema händelser - värmeböljor, skyfall, tropiska cykloner - eftersom de är ovanliga och ofta sker snabbt.

3. Beräkningarna tar veckor på superdatorer för att simulera framtidsscenarier

4. Det tar tid att inkludera aktuella väderdata i modellserna

5. De globala modellerna gäller inte för mindre områden och för dem krävs egna beräkningar.

6. Osäkerheten är stor vid tröskeleffekter, t.ex. Golfströmmens kollaps, permafrostens metanavgång eller isavsmältning.

⇑ AI höjer kvaliteten

Inom alla dessa områden är utrymmet stort för forskares egna övertygelser om klimatets utveckling. Med AI minskar utrymmet för gissningar.

A Critical Review of Impacts of Greenhouse Gas Emissions on the U.S. Climate, Climate Working Group, United States Department of Energy (2025-07-23)

Sammandrag av rapporten "A Critical Review of Impacts of Greenhouse Gas Emissions on the U.S. Climate", publicerad av det amerikanska energidepartementet (DOE) den 29 juli 2025 och framtagen av Climate Working Group under uppdrag av energisekreterare Christopher Wright

⇑ Bakgrund och författare

Rapporten är framtagen av fem oberoende forskare (John Christy, Judith Curry, Steven Koonin, Ross McKitrick, Roy Spencer) och publicerades i enlighet med gällande riktlinjer för informationskvalitet inom DOE

Syftet är att kritiskt granska hur växthusgasutsläpp påverkar klimatet, extremväder, och samhällsrelaterad välfärd i USA, med tonvikt på både säkerställda och osäkra forskningsresultat

170 länder möts in Geneva, Switzerland, för slutförhandlingar om en överenskommelse om global hantering av plast, främst platsavfall.

⇑ Aktuella förslag

De viktigaste förslagen vid slutförhandlingarna - den andra delen av den femte sessionsomgången (INC?5.2) - mellan den 5 och 14 augusti 2025 i Genève:

1. Tvingande begränsningar av plastproduktion

Över 100 länder, som tillhör "High Ambition Coalition", trycker på för bindande gränser för plastproduktion. De vill även fasa ut engångsplast, reglera giftiga kemikalier och ta ett helhetsgrepp på plastens hela livscykel.
Å andra sidan motsätter sig oljeproducerande länder (t.ex. Saudiarabien, USA, Kina, Ryssland, Iran) dessa begränsningar och föreslår istället frivilliga insatser fokuserade på återvinning och avfallshantering.

Starka vinder högt upp

En jetström är ett smalt band av mycket starka vindar högt upp i atmosfären - på cirka 8-12 kilometers höjd (i troposfären) - som blåser i västlig riktning runt hela jorden.

Jetströmmar är viktiga motorer för vädret eftersom de styr hur lågtryck, högtryck, regn, torka och stormar rör sig.

Norra halvklotet

De finns två viktigaste jetströmmarna på norra halvklotet:

Polarjetströmmen Ligger vid ca 60°N och avgränsar kall polarluft från mildare luft söderut. Viktig för väder i Sverige och Europa. Den subtropisk jetström ligger vid ca 30°N. Starkare men påverkar främst södra Europa, Nordafrika och norra tropikerna.

Vad orsakar jetströmmar?

Jetströmmar uppstår där det finns stora temperaturskillnader mellan två luftmassor, t.ex. mellan kall polarluft och varm tropikluft (→ polarjetström) och varm subtropisk luft och ännu varmare tropikluft (→ subtropisk jetström)

Dessa skillnader skapar tryckgradienter i atmosfären. Corioliseffekten (jordens rotation) gör att vindarna böjer av österut och koncentreras till smala band.

Jetströmmens betydelse i vardagen

• Flygtrafik: Plan som flyger med jetströmmen får medvind (kortare flygtid), medan motvind förlänger resan.
• Väder: Jetströmmarna styr lågtryck och högtryck → påverkar nederbörd, värmeböljor och stormbanor.
• Extremväder: En slingrig jetström kan leda till att vädret "fastnar" → längre torka, regn eller kyla på samma plats.

BILD

Bilden visar den nordliga polarjetströmmen runt 60?°N - det starka vindband som separerar kall polarluften från mildare atlantsystem. Jetströmmen är ofta vågig med djupa dalar och höga uppböjningar (Rossby?vågor), vilket påverkar vädermönstren under längre perioder.

Jetströmmens förändring

1. Förflyttning norrut
Sedan slutet av 1970?talet har jetströmmen flyttats norrut i genomsnitt med cirka 2km per år.

2. Mer slingrig struktur och ökad liksom permanent våghöjd

Jetströmmen har blivit vågigare och mer utdragen. Det leder till en ökad förekomst av den så kallade "double?jet" — två samtidiga jetströmsgrenar (en söder och en norr). Denna konfiguration är starkt kopplad till långvariga värmeböljor i Europa.
pik-potsdam.de
Nature
Nature

3. Ökad persistence av vågmönster och "blocks"

Atmosfäriska blockeringar, generellt kallade "atmospheric blocking", har blivit vanligare. Det innebär att extremt varma eller nederbördsrika vädertyper stannar kvar på samma plats i flera dagar eller veckor. Forskning visar att denna mekanism har ökat i frekvens och duration de senaste decennierna.
apnews.com
arctic-council.org
agupubs.onlinelibrary.wiley.com
Nature

Jetströmmen - det band av starka vindar på hög höjd - har blivit mer slingrig och långsammare, vilket ofta leder till:

Långvariga väderlägen (t.ex. högtryck som "fastnar").

Ökad risk för både torka och översvämningar - men i olika delar av Europa.

⇑ Källor

• JetStream - An Online School for Weather, NOAA
• Jetström, Wikipedia

⇑ Nytt stort polska oljefältet

Polen största oljefynd Wolin East 1 (WE1) upptäcktes i juli 2025 av Central European Petroleum (CEP) i polska delen Östersjön.

Den initiala bedömningen anger 22 miljoner ton återvinningsbar råolja, samt 5 miljarder kubikmeter naturgas. Hela koncessionsområdet (593 km²) beräknas ha över 33 miljoner ton oljeekvivalenter och uppemot 27 miljarder kubikmeter gas.

Detta fynd är Polens största konventionella olje- och gasfynd hittills. Det kan mer än fördubbla Polens oljereserver och kan minska Polensbehov av importerade fossila bränslen och stärka nationell energisäkerhet.

⇑ Nya oljefält globalt

Det har upptäckts många hundratals nya fält globalt de senaste 20 åren, inklusive några tiotal jättelika (giant) fält. Exempelvis brukar man prata om 200+ fynd per år i mitten av 2010-talet, vilket innebär över 4 000 fält under en 20 årsperiod, om man tar alla storlekar i beaktande.

AI-teknik förbättrar väderprognoser genom att analysera enorma mängder data snabbare och mer exakt än traditionella metoder. Modeller som Microsofts Aurora och Googles GenCast använder djupinlärning och grafnätverk för att förutsäga vädret, inklusive extrema väderhändelser, med högre precision och på kortare tid

Här är några detaljer om hur AI används för att förbättra väderprognoser:

Snabbare beräkningar:
AI-modeller, som Microsofts Aurora och Googles GenCast, kan generera prognoser på sekunder eller minuter, jämfört med timmar eller till och med dagar för traditionella metoder.

OpenAIs ChatGPT finns i anpassade versioner med en kombination av instruktioner, extra kunskap och valfri kombination av färdigheter.

SciScience är ChatGPT inriktad på vetenskapen

Do hours worth of research in minutes. Instantly access 287M+ papers, analyze papers at lightning speed, and effortlessly draft content with accurate citations.

Världens utsläppen av växthusgaser ökade med cirka 51% mellan 1990 och 2021 . Efter Parisavtalet 2015 har ökningen fortsatt. Mellan 2022 och 2023 steg de totala utsläppen med omkring 1,3%, till cirka 57,1 Gt CO₂ekv Enligt Global Carbon Project beräknas CO₂-utsläppen för 2024 ligga på 41,6 Gt, upp från 40,6 Gt 2023 .

⇑ Sverige

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter (exklusive LULUCF). Det innebär en minskning med 33 procent sedan 1990.

Sveriges utsläpp 2024 var därmed 0,114% av de globala utsläppen.

⇑ Ländernas åtaganden

De nationella klimatåtagandena (NDC) enligt Parisavtalet förväntas endast minska utsläppen med ~2,6% till 2030. Det betyder, enligt FN, att uppvärmningen blir ca +3°C - långt ifrån Paris-målet på 1,5°C. För att begränsa uppvärmningen till 1,5°C anser FN att det krävs 42% minskning av utsläppen jämfört med nivån 2024.

⇑ Källor

• WMO.int

De ökade utsläppen har fått oppositionspartier att rasa.

Miljöpartiet, Daniel Helldén, språkrör, kallar det för ett historiskt misslyckande.

Centerpartiet: Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson kallar regeringens politik för ett svek mot klimatet. "Det här är ett enormt bakslag och underbetyg för svensk klimatpolitik som kommer att gå till den mörka historien."

Men Sveriges klimatpolitik är mycket framgångsrik.

OECD redovisar flera klimatindikationer för flera länder. Av redovisningen framgår att Sverige har lägst utsläpp av de länder som lämnas redovisning.

Sverige gör ett "fantastiskt jobb" i klimatfrågan. Det sa Woepke Hoekstra, nederländsk kristdemokrat och EU:s klimatkommissionär, i SVT:s Agenda.

⇑ Källor

• Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser, Naturvårdsverket (2025-06-18)
• "Ett fantastiskt klimatjobb", Klimatfakta.info (2025-06-16)
• Agendan i Agenda, Klimatupplysningen, Lena Kranz (2025-06-18)
• OECD om Sveriges klimat, Klimatfakta,info (2025-03-12)
• Missar Sverige klimatmålen? Klimatfakta.info (2025-04-12)
• Naturvårdsverket: Utsläppen ökade med sju procent 2024, Aftonbladet (2025-06-18)