Aktuellt

Christian Sandström berättar i Affärsvärlden att 226 solceller.företag i gick i konkurs 2015.</p>

Soltech-ägda Sesol har begärts i konkurs. Bolaget hade som mest uppåt tusen anställda och omsatte 2,5 mdr kr under 2023. Året därpå föll intäkterna till 727 Mkr och bolaget gjorde en förlust på 662 Mkr.</p>

Hushållens investeringsvilja har sjunkit väsentligt de senaste åren. Enligt Soltechs VD Patrik Hahne har efterfrågan på solenergi fallit ytterligare under början av 2026.</p>

##f=2&t=196 konkurser 2025&d=ändringsdatum##</p>

Sesol och Soltech är inte ensamma om att ha problem. Under 2025 gick 196 installatörer av solceller i konkurs, vilket kan jämföras med 147 konkurser 2024. Det motsvarar en ökning på 33%, enligt siffror från sol- och batterisajten Laddtorsk.</p>

##f=4##</p>

Bland de större konkurserna under 2026 märks exempelvis Soldags i Sverige AB med en omsättning på 138 Mkr 2024, Solifokus Sverige AB (132 Mkr) samt El av Sol Sverige AB (114 Mkr)</p>

##f=2&t=Mättad marknad&d=ändringsdatum##</p>

Marknaden för solceller växte snabbt under några år. 2024 kollapsade efterfrågan – ett fall med 61% innebar att många installatörer fick problem. Preliminära siffror från Svensk Solenergi gällande 2025 visar på fortsatta mättnadssignaler.</p>

Det sker alltjämt installationer och den totala mängden solenergi har ökat. Men då installatörer tjänar pengar på att driftsätta nya anläggningar innebär kraftigt inbromsad tillväxt för solenergin att installatörernas marknad kollapsar.</p>

Nyinstallationerna var år 2025 ungefär på samma nivå som 2021. Det medför att installatörerna ska samsas om en efterfrågan som är lika stor som för fyra år sedan. En nivå som motsvarar ungefär en tredjedel av mängden ny solel 2023.</p>

Givet att det varit ett massivt inflöde av nya aktörer är det därför naturligt att en konsolidering äger rum.</p>

##f=2&t=Blodbadets orsaker&d=ändringsdatum##</p>

Samtidigt finns det flera faktorer som har bidragit till en kontraktion i marknaden.</p>

Subventioner skapade i kombination med höga elpriser 2022–2023 en snabbt växande marknad för solceller.</p>

Högre räntor, fallande och bitvis negativa elpriser samt en mättad marknad innebär sammantaget att efterfrågan imploderat.</p>

Regeringen sänkte dessutom subventionerna för solceller från 20% till 15% sommaren 2025 och 2026 försvann skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el.

##f=2&t=Konkursvågen ebbar ut&d=ändringsdatum##</p>

Att döma av årets första månader fortsätter konkurserna, dock på en lägre nivå. 2025 försvann 39 bolag under januari-februari, under samma period 2026 har 19 bolag gått i konkurs.</p>

Men vid någon punkt har så många bolag kastat in handduken att konkursvågen ebbar ut.</p>

##f=2&t=Kollaps i Spanien och Nederländerna 2024&d=ändringsdatum##</p>

De bolag Soltech förvärvat kollapsar ofta efter de hamnat i Soltech-koncernen. Nu har även Soltechs två största förvärv, ett bolag i Spanien respektive ett i Nederländerna kollapsat. 

##f=2&t=Soltech: Radar upp nya fiaskon&d=ändringsdatum##</p>

Nordic Capital gick in som huvudägare i Soltech 2025 motgångarna har fortsatt. Sesol som Soltech köpte från just Nordic Capital nu går i konkurs. Det ser allt mer ut som att Nordic Capitals engagemang i Soltech bara handlade om att man ville hitta en "bulvan" som kunde stå som ansvarig för Sesols konkurs.</p>

##f=2&t=Björn Lomborg om False Alarm&d=ändringsdatum##</p>

We live in an age of fear – particularly a fear of climate change. Children line the streets in protest, while adults wonder whether it’s ethical to start a family. Activists warn us that the planet faces ‘slaughter, death, and starvation,’ and Time magazine tells readers to ‘Be worried. Be very worried.’ A 2019 poll found that almost half of the world’s population believes climate change will likely end the human race.</p>

##f=4##</p>

Enough, argues bestselling author, professor and ‘skeptical environmentalist’ Bjorn Lomborg. In False Alarm, Lomborg delves into the data to show that while climate change is real, it is not the apocalyptic threat that we’ve been told it is. Projections of Earth’s imminent demise misconstrue the science and generate bad policy. In a panic, world leaders have committed to wildly expensive but largely ineffective policies that hamper growth, fail to fix climate change smartly, and crowd out other pressing investments in human capital, from nutrition to immunization to education. As the fallout from the COVID-19 pandemic has revealed, we can’t enact major policies without considering their potential unintended consequences.</p>

En av Sveriges största koldioxidutsläppare – cementföretaget Heidelberg i Slite på Gotland – skrotar planerna på att rena sina utsläpp, trots att bolaget gör miljardvinster. Efterfrågan på grön cement är för liten och satsningen är inte möjlig utan ett stort tillskott från staten, enligt företaget.</p>

Heidelberg pausade 2025 de långt gångna planerna på att fånga in och lagra koldioxid från cementtillverkningen. Heidelberg är Sveriges fjärde största koldioxidutsläppare med 1,8 miljoner ton varje år. Det är fyra procent av hela Sveriges utsläpp.</p>

Trots att planerna kommit långt och det bara var ett och ett halvt år från ett investeringsbeslut drog man i handbromsen. Den direkta orsaken var att företaget nekades åtta miljarder kronor i stöd från staten genom Industriklivet eftersom pengarna där var slut.</p>

##f=2&t=Mångmiljardvinster&d=ändringsdatum##</p>

En anläggning skulle kosta minst 15-20 miljarder, uppger företaget. Den svenska verksamheten i Materials Sverige har gjort en vinst på sammanlagt 2,7 miljarder de senaste fem åren (2020-2024). Moderbolaget tjänar betydligt mer. Det har de senaste åren gjort en vinst på omkring 20 miljarder kronor varje år.</p>

Att rena bort koldioxiden skulle även minska Heidelbergs kostnader för utsläppsrätter, vilket enligt företaget kommer att uppgå till ett par miljarder varje år om tio år. Ändå är det olönsamt, menar Heidelberg.</p>

Saknas sug efter grönare cement</p> ##f=4##

##f=2&t=Svag efterfrågan&d=ändringsdatum##</p>

Vid sidan av stora investeringskostnader finns även stora driftskostnader, bland annat för el. Det ska vägas upp av tre källor av intäkter: statliga bidrag, försäljning av negativa utsläpp och ett högre pris för fossilfri cement.</p>

##f=2&t=Utsläppsrätter – så funkar det&d=ändringsdatum##</p>

I EU:s system för utsläppshandel, EU ETS, finns ett tak för den totala mängden växthusgasutsläpp (t ex koldioxid) från industri, energiproduktion och flyg. Koldioxidutsläppande företag tilldelas – eller får köpa – utsläppsrätter. Varje rättighet motsvarar 1 ton koldioxid.</p>

Efter en period räknas utsläppen ihop. Om företaget har släppt ut mer än det har rätter, måste det köpa fler på marknaden – ett slags böter.
Ett företag som har släppt ut mindre än de rätter de tilldelats kan sälja dem vidare.</p>

Systemet för utsläppsrätter ska på sikt få ner koldioxidutsläppen, genom att rätterna blir färre och dyrare.</p>

När det gäller industri, flyg och industriproduktion ska utsläppen ha minskat med 62 procent mellan 2005 och 2030. När det gäller vägtransporter, byggnader och andra sektorer finns ETS 2. Där ska koldioxidutsläppen minska med 42 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivåer.</p>

##f=2&t=Granskning&d=ändringsdatum##</p>

SVT har gjort en granskning som visar att det går trögt för infångningsprojekten i Sverige. Drygt hälften av de planerade projekten har pausats eller stoppats helt.</p>

Antalet fungerande anläggningar i världen som fångar in koldioxid ökade förra året från 50 till 77, men den totala mängden koldioxid som fångats in förra året (64 miljoner ton) motsvarar inte mer än en dryg promille av de globala utsläppen på 38 miljarder ton.</p>

– Den mängden ligger fortfarande ganska långt efter behoven. Vi börjar nästan från noll när det gäller operativ kapacitet för var vi behöver vara med CCS år 2030, säger Lina Lefstad, doktorand i hållbarhetsvetenskap på Lunds universitet.</p>

Långt till målet
Det finns planer för över 700 anläggningar i världen. Men det täcker fortfarande bara en liten del av världens utsläpp. International Energy Agency bedömer att det krävs en kapacitet på en miljard ton koldioxid per år redan från 2030 för att klara klimatmålen.</p>

– 700 projekt låter kanske mycket, men det räcker inte om vi ser på prognoser från IEA. De kan kanske tillgodose 50 procent av den kapacitet som behövs, säger Lina Lefstad.</p>

– Det är oklart hur många av de 700 projekten som faktiskt kommer att påbörjas och färdigställas. Många aktörer ser fortfarande CCS som en högriskinvestering, och lönsamheten är beroende av att kostnaden för avskiljning och lagring kan hållas under marknadspriset på koldioxid, vilket är mycket volatilt, säger Jonas Allesson, doktorand i hållbarhetsvetenskap på Lunds universitet.</p>

⇑ Enorma investeringar

År 2025, när världen investerade 2,3 biljoner dollar i grön energi, kom mer än en tredjedel av den investeringen, 800 miljarder dollar, från Kina, vilket nästan motsvarar USA:s och EU:s sammanlagda belopp.

Men utgifter är inte det bästa måttet på investeringskvalitet.

⇑ Gröna bubblor

Efter att Kinas fastighetsbubbla kollapsade 2020 flödade kapital in i solpanelindustrin, och den plötsliga tillströmningen skapade enorm överproduktion och överkapacitet.

##f=2&t=Svag eller ingen lönsamhet är de svenska vindkraftsföretagen&d=ändringsdatum##</p>

Många svenska vindkraftsföretag har haft svag eller negativ lönsamhet de senaste åren, även om bilden varierar mycket mellan olika typer av bolag (vindparksbolag, energikoncerner, projektutvecklare).</p>

##f=4##</p>

Flera genomgångar av årsredovisningar visar att vindkraftsbolag i Sverige under många år haft negativa resultat.</p>

En analys av 240 vindkraftsbolag (85 % av produktionen) visade sammanlagd förlust på ca 6,3 miljarder kronor år 2024. Den genomsnittliga resultatmarginalen var omkring -51 %, vilket innebär att kostnaderna var cirka 1,5 gånger högre än intäkterna. Åtta av tio vindkraftverk finns i bolag som går med förlust.</p>

I vissa regioner är situationen ännu svagare. I Svealand och Götaland var förlusten ca 1,5 miljarder kronor 2024 med -26 % marginal. Nästan hälften av verken i södra Sverige finns i förlustbolag.</p>

Studier visar att detta inte bara är ett enstaka år. Vindkraftsanläggningar i Sverige har gått med förlust i cirka sju år i rad enligt vissa analyser.</p>

Samlade förluster 2017–2022 uppgick till omkring 13,5 miljarder kronor. Flera ekonomiska faktorer ligger bakom:</p>

1. Låga elpriser
När det blåser mycket produceras mycket el samtidigt → elpriset faller.</p>

2. Höga kapitalkostnader
Vindkraft kräver stora investeringar i början (turbiner, nätanslutning).</p>

3. Stora regionala prisskillnader
I norra Sverige är elpriserna ofta låga eftersom produktionen överstiger efterfrågan.</p>

4. Hög skuldsättning i projekten
Många vindparker finansieras med lån och måste betala ränta och amortering.</p>

5. Produktionsvariation
Intäkterna varierar mycket mellan år.

##f=2&t=Vissa bolag tjänar pengar&d=ändringsdatum##</p>

Man måste skilja mellan vindparker och energikoncerner. Exempel:</p>

Vattenfall gör stora vinster totalt (över 30 miljarder kr i rörelseresultat 2025) men dessa kommer främst från kärnkraft, handel och andra verksamheter – inte enbart vindkraft. </p>

Vindkraftsdelen kan ibland vara lönsam men är ofta mer volatil än andra kraftslag.</p>

Dessutom finns projektutvecklare (t.ex. OX2) som tjänar pengar genom att bygga och sälja vindparker, inte genom att äga dem långsiktigt.</p>

##f=2&t=Investeringsviljan har minskat&d=ändringsdatum##</p>

Den svaga ekonomin märks också i investeringarna. Under ett kvartal 2025 gjordes bara en ny investering i vindkraft i Sverige. Låga elpriser och höga kostnader anges som orsaker.</p>