⇑

Publ

Länder som normalt sett leder den gröna omställningen (som Danmark, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien) deltogi i Conference on Transitioning Away from Fossil Fuels (TAFF) i Santa Marta, Colombia. Den sker för att många länder anser att FNs systemets COP-konferenser inte leder till något.

Det råkar slumpa sig så att konferensen sammanfaller med den krisen i Mellanöstern, Hot mot olje- och gasflöden genom Hormuzsundet, har lett till rekordhöga energipriser och en akut rädsla för energibrist.

⇑

Publ

• Pragmatism framför principer: Flera "gröna" regeringar tvingas nu överväga att pausa sina planer på att fasa ut fossila bränslen. Istället diskuteras att återuppta eller utöka borrning efter gas och olja i Nordsjön för att minska beroendet av import.
  
  
• Kortsiktig lösning: Förespråkare menar att inhemsk produktion är en nödvändighet för nationell säkerhet och för att skydda ekonomin från prischocker.
  
  
• Klimatkritiskt motstånd: Kritiker och miljöorganisationer varnar för att nya investeringar i fossil infrastruktur "låser in" länderna i ett koldioxidberoende som gör det omöjligt att nå Parisavtalets mål. De menar att den enda långsiktiga lösningen är att accelerera utbyggnaden av förnybart, inte att borra mer.
  
  
• Politiskt tryck: I länder som Storbritannien och Tyskland används krisen som politiskt slagträ, där oppositionspartier kräver ökad utvinning för att sänka hushållens kostnader.

⇑

Publ

Danmark

• Olja: Tidigare planerat stopp 2050. Nu debatt om att maximera utvinning i befintliga fält i Nordsjön för EU:s säkerhet.
• Gas: Fokus på biogas, men tillfälligt ökat intresse för Nordsjögas för att ersätta rysk/iransk gas.
• Kol: Fasas ut enligt plan; ingen återkomst planerad trots krisen.

Nederländerna

• Olja: Begränsat intresse för ny olja; fokus ligger på offshore-vind.
• Gas: Groningen-fältet: Stängdes p.g.a. skalv, men det finns ett enormt politiskt tryck att återöppna det vid akut brist.
• Kol: Har tidigare ökat användningen av kolkraftverk som reserv, men siktar fortfarande på utfasning.

Storbritannien

• Olja: Stor debatt om nya licenser i Nordsjön (t.ex. Rosebank). Regeringen är splittrad mellan säkerhet och nettonollmål. 
• Gas: Söker efter nya gasfyndigheter för att trygga uppvärmning och elproduktion på kort sikt.
• Kol: Sista kolkraftverket (Ratcliffe-on-Soar) planeras stängas, men reservdrift kan bli aktuell vid extrem kris.

Tyskland

• Olja: Inget fokus på egen olja, men bygger snabbt ut infrastruktur (LNG-terminaler) för import.
• Gas: Kraftig utbyggnad av LNG-kapacitet. Debatt om fracking på tysk mark har väckts på nytt men möter stort motstånd.
• Kol: Har tillfälligt återaktiverat kolkraftverk för att kompensera för bortfallet av naturgas.

Norge

• Olja: Fortsätter att vara Europas största leverantör; ökar prospektering i Barents hav för att möta efterfrågan.
• Gas: Maximerar produktion och export till Europa för att lindra krisen.
• Kol: Inte en stor faktor i den inhemska energimixen (förutom på Svalbard

Trots att dessa länder har de mest ambitiösa klimatmålen i världen,är energisäkerheten här och nu trumfar långsiktiga miljöstrategier när geopolitiska kriser hotar stabiliteten. Den "gröna omställningen" står inför sitt hittills svåraste test: att hålla fast vid kursen när det är som dyrast att göra det.

⇑

Publ

Konferens påfick mellan den 24 och 29 april 2026 i hamnstaden Santa Marta, Colombia. Staden är en stor knutpunkt för Colombias kol-export. Värdar är Colombias och Nederländernas regeringar.

Representanter från 50–60 länder länder deltag, bland annat Tyskland, Storbritannien, Brasilien, Nederländerna, Nigeria och Australien. Deltagarna beskrivs som en "Coalition of the Willing" (de villigas koalition). Det är länder som aktivt vill driva på utfasningen. Noterbart är att världens tre största utsläppare – USA, Kina och Indien – inte deltar formellt, vilket understryker konferensens roll som ett alternativt spår utanför de stora FN-förhandlingarna. Civilsamhället, religiösa ledare, vetenskapsmän och representanter från städer (t.ex. C40-nätverketfotnot 1)

Konferensen i Santa Marta är tänkt att vara den första i en serie. En uppföljande konferens planeras att ledas av önationer i Stillahavsområdet. Det finns även diskussioner om att föra processen vidare mot COP31, som Turkiet och Australien tävlar om att få vara värdar för (Turkiet har visat stort intresse för att vara värd för COP31 år 2026)

Gemini