Aktuellt

⇑ Klimatforskningens problem

Dagens forskning om klimatet begränsas av en rad problem

Gör en egen klimatprognos

1. De globala klimatmodeller har rutnät på 50-100 km. Därför måste man göra grova approximationer (s.k. parametriseringar).

2. Modellerna har svårt att förutsäga extrema händelser - värmeböljor, skyfall, tropiska cykloner - eftersom de är ovanliga och ofta sker snabbt.

3. Beräkningarna tar veckor på superdatorer för att simulera framtidsscenarier

4. Det tar tid att inkludera aktuella väderdata i modellserna

5. De globala modellerna gäller inte för mindre områden och för dem krävs egna beräkningar.

6. Osäkerheten är stor vid tröskeleffekter, t.ex. Golfströmmens kollaps, permafrostens metanavgång eller isavsmältning.

⇑ AI höjer kvaliteten

Inom alla dessa områden är utrymmet stort för forskares egna övertygelser om klimatets utveckling. Med AI minskar utrymmet för gissningar.

A Critical Review of Impacts of Greenhouse Gas Emissions on the U.S. Climate, Climate Working Group, United States Department of Energy (2025-07-23)

Sammandrag av rapporten "A Critical Review of Impacts of Greenhouse Gas Emissions on the U.S. Climate", publicerad av det amerikanska energidepartementet (DOE) den 29 juli 2025 och framtagen av Climate Working Group under uppdrag av energisekreterare Christopher Wright

⇑ Bakgrund och författare

Rapporten är framtagen av fem oberoende forskare (John Christy, Judith Curry, Steven Koonin, Ross McKitrick, Roy Spencer) och publicerades i enlighet med gällande riktlinjer för informationskvalitet inom DOE

Syftet är att kritiskt granska hur växthusgasutsläpp påverkar klimatet, extremväder, och samhällsrelaterad välfärd i USA, med tonvikt på både säkerställda och osäkra forskningsresultat

170 länder möts in Geneva, Switzerland, för slutförhandlingar om en överenskommelse om global hantering av plast, främst platsavfall.

⇑ Aktuella förslag

De viktigaste förslagen vid slutförhandlingarna - den andra delen av den femte sessionsomgången (INC?5.2) - mellan den 5 och 14 augusti 2025 i Genève:

1. Tvingande begränsningar av plastproduktion

Över 100 länder, som tillhör "High Ambition Coalition", trycker på för bindande gränser för plastproduktion. De vill även fasa ut engångsplast, reglera giftiga kemikalier och ta ett helhetsgrepp på plastens hela livscykel.
Å andra sidan motsätter sig oljeproducerande länder (t.ex. Saudiarabien, USA, Kina, Ryssland, Iran) dessa begränsningar och föreslår istället frivilliga insatser fokuserade på återvinning och avfallshantering.

⇑ Nytt stort polska oljefältet

Polen största oljefynd Wolin East 1 (WE1) upptäcktes i juli 2025 av Central European Petroleum (CEP) i polska delen Östersjön.

Den initiala bedömningen anger 22 miljoner ton återvinningsbar råolja, samt 5 miljarder kubikmeter naturgas. Hela koncessionsområdet (593 km²) beräknas ha över 33 miljoner ton oljeekvivalenter och uppemot 27 miljarder kubikmeter gas.

Detta fynd är Polens största konventionella olje- och gasfynd hittills. Det kan mer än fördubbla Polens oljereserver och kan minska Polensbehov av importerade fossila bränslen och stärka nationell energisäkerhet.

⇑ Nya oljefält globalt

Det har upptäckts många hundratals nya fält globalt de senaste 20 åren, inklusive några tiotal jättelika (giant) fält. Exempelvis brukar man prata om 200+ fynd per år i mitten av 2010-talet, vilket innebär över 4 000 fält under en 20 årsperiod, om man tar alla storlekar i beaktande.

AI-teknik förbättrar väderprognoser genom att analysera enorma mängder data snabbare och mer exakt än traditionella metoder. Modeller som Microsofts Aurora och Googles GenCast använder djupinlärning och grafnätverk för att förutsäga vädret, inklusive extrema väderhändelser, med högre precision och på kortare tid

Här är några detaljer om hur AI används för att förbättra väderprognoser:

Snabbare beräkningar:
AI-modeller, som Microsofts Aurora och Googles GenCast, kan generera prognoser på sekunder eller minuter, jämfört med timmar eller till och med dagar för traditionella metoder.

OpenAIs ChatGPT finns i anpassade versioner med en kombination av instruktioner, extra kunskap och valfri kombination av färdigheter.

SciScience är ChatGPT inriktad på vetenskapen

Do hours worth of research in minutes. Instantly access 287M+ papers, analyze papers at lightning speed, and effortlessly draft content with accurate citations.

Världens utsläppen av växthusgaser ökade med cirka 51% mellan 1990 och 2021 . Efter Parisavtalet 2015 har ökningen fortsatt. Mellan 2022 och 2023 steg de totala utsläppen med omkring 1,3%, till cirka 57,1 Gt CO₂ekv Enligt Global Carbon Project beräknas CO₂-utsläppen för 2024 ligga på 41,6 Gt, upp från 40,6 Gt 2023 .

⇑ Sverige

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter (exklusive LULUCF). Det innebär en minskning med 33 procent sedan 1990.

Sveriges utsläpp 2024 var därmed 0,114% av de globala utsläppen.

⇑ Ländernas åtaganden

De nationella klimatåtagandena (NDC) enligt Parisavtalet förväntas endast minska utsläppen med ~2,6% till 2030. Det betyder, enligt FN, att uppvärmningen blir ca +3°C - långt ifrån Paris-målet på 1,5°C. För att begränsa uppvärmningen till 1,5°C anser FN att det krävs 42% minskning av utsläppen jämfört med nivån 2024.

⇑ Källor

• WMO.int

De ökade utsläppen har fått oppositionspartier att rasa.

Miljöpartiet, Daniel Helldén, språkrör, kallar det för ett historiskt misslyckande.

Centerpartiet: Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson kallar regeringens politik för ett svek mot klimatet. "Det här är ett enormt bakslag och underbetyg för svensk klimatpolitik som kommer att gå till den mörka historien."

Men Sveriges klimatpolitik är mycket framgångsrik.

OECD redovisar flera klimatindikationer för flera länder. Av redovisningen framgår att Sverige har lägst utsläpp av de länder som lämnas redovisning.

Sverige gör ett "fantastiskt jobb" i klimatfrågan. Det sa Woepke Hoekstra, nederländsk kristdemokrat och EU:s klimatkommissionär, i SVT:s Agenda.

⇑ Källor

• Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser, Naturvårdsverket (2025-06-18)
• "Ett fantastiskt klimatjobb", Klimatfakta.info (2025-06-16)
• Agendan i Agenda, Klimatupplysningen, Lena Kranz (2025-06-18)
• OECD om Sveriges klimat, Klimatfakta,info (2025-03-12)
• Missar Sverige klimatmålen? Klimatfakta.info (2025-04-12)
• Naturvårdsverket: Utsläppen ökade med sju procent 2024, Aftonbladet (2025-06-18)

Sverige gör ett "fantastiskt jobb" i klimatfrågan. Det sa Woepke Hoekstra, nederländsk kristdemokrat och EU:s klimatkommissionär, i SVT:s Agenda.

- Det finns naturligtvis alltid sektorer och ställen där man kan göra mer. Men om jag zoomar ut och ser till hur Sverige klarar sig sett till hela Europa så ligger ni i framkant och ni har också några av de mest ambitiösa målen.

Regeringen kritiseras för att utsläppen ökar, men Hoekstra lyfter i stället fram att Sverige presterar över sina målsättningar i arbetet med elektrifieringen av fordonsflottan och förnybar energi.

Hoekstra får i Agenda frågan om vad som händer om Sverige inte lever upp till EU:s klimatmål. Enligt EU:s klimatlag kan medlemsländer som inte når målen bötfällas.

- Det är en sista möjlighet. Min erfarenhet är att det alltid är mer effektivt att ha en dialog.

⇑ Källor

• EU:s klimattopp: "Sverige gör ett fantastiskt jobb", Omni (2025-06-16)
• Wopke Hoekstra, Klimatkommissionär, Wikipedia
• Commissioner Hoekstra chairs Implementation Dialogue on the Decarbonisation of Buildings and Road Transport, EU (2025-06-11)
• Klimatomställning, Naturvårdsverket
• Regeringens klimatpolitik, Regeringen

Avtal mellan EU-kommissionen och miljöorganisationer

Det finns ett hemligt avtal mellan EU-kommissionen och flera miljöorganisation om ekonomiskt stöd på 7 miljoner om de stöder EUs klimatagenda. Pengarna ska bl.a. gått till organisationerna ClientEarth och Friends of the Earth enligt Welt Am Sontag.

Kommissionen förnekar.

Men en chef för ClientEarth säger att stödet från kommissionen har gått till personalen.

För två år sedan började Sveriges geologiska undersökning (SGU) mäta halterna av det giftiga PFAS-ämnet TFA i mark och grundvatten. Resultaten fick dem att haja till, säger statsgeolog Lars Rosenqvist till DN.

- Det som stack ut och som överraskade oss var att vi hittade TFA i princip överallt, vid över 90 procent av provplatserna [...] Den bilden håller i sig nu när provtagningen fortsätter.

TFA, trifluorättiksyra, är det minsta PFAS-ämnet. Det är skadligt för vattenlevande organismer och kan leda till reproduktionsstörningar hos djur, men effekten på människor är till stor del outforskad.

⇑ Källor

• Forskare: Hittar PFAS i vattnet nästan överallt, Omni (2025-05-18)
• PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel - kontroll, Livsmedelsverket (2025-01-23)