⇑ Skogsbränderna minskar

Skogsbränder har alltid varit en del av naturens kretslopp. Media rapporterar om allt fler och större bränder. Men globalt har den totala arealen som brinner minskat påtagligt sedan början av 2000-talet - främst i Afrika och Europa. För andra regioner finns det ingen tydlig tren men har upplevt fler extrema bränder med allvarliga konsekvenser för människor, natur och klimat.

⇑ Skogsbränderna i Europa i år

Sommaren 2025 har visar hur sårbart Europa är. Spanien, Grekland, Italien och Portugal har drabbats hårt, med tiotusentals hektar skog som gått upp i rök.

Enligt EU:s krisberedskapsmyndighet rescEU har den gemensam brandbekämpning varit omfattande. Flygplan och helikoptrar har satts in i större skala än tidigare, och flera EU-länder har fått bistånd från grannländer för att klara insatserna.

Källa: EU-kommissionen (rescEU), EFFIS - European Forest Fire Information System.

⇑ Skogsbränderna globalt i år

Globalt sett har 2025 registrerat flera allvarliga bränder. I Kanada har enorma skogsbränder ödelagt miljontals hektar boreal skog, vilket resulterat i att städer flera hundra kilometer bort drabbats rök. I Australien upplever man bränder i delstaterna New South Wales och Victoria.

I Sydamerika har Amazonas drabbats av torka och genom illegal svedjebränning som ofta sprider sig okontrollerat. Bränderna där är särskilt allvarliga eftersom regnskogen fungerar som en av världens största kolsänkor.

Källa: NASA Earth Observatory 2025; Global Forest Watch Fires 2025; CSIRO (Australia).

⇑ Global trend: bränd areal minskar

En viktig men ofta förbises aspekt är att den totala arealen som brinner i världen faktiskt har minskat. Satellitdata (MODIS) analyserade av Our World in Data visar att brandområdena minskat med cirka 25 % mellan 2000 och 2022.

Afrika står för den största delen av minskningen, eftersom återkommande savann- och gräsbränder blivit färre när traditionell svedjebränning avtagit.

Europa har också sett en nedgång, delvis tack vare bättre brandberedskap och mindre småbränder i jordbrukslandskap.

Nord- och Sydamerika visar däremot ingen tydlig trend - vissa år sticker ut med rekordbränder, men ingen systematisk ökning eller minskning.

Australien och Medelhavet har haft flera extrema år, även om den långsiktiga trenden är mer stabil.

Källa: Our World in Data - "Forest fires"; IPCC AR6 (2021-23).

⇑ Skogsbränder globalt sedan år 2000

Samtidigt som den totala arealen minskat, har flera av de mest dramatiska bränderna i modern tid inträffat de senaste två decennierna:

2003: Rekordhet sommar i Europa med massiva bränder i Portugal och Frankrike.
2010: Ryssland drabbades av bränder som gav farlig smog i Moskva.
2019-2020: Australien upplevde "Black Summer" - över 18 miljoner hektar brann.
2023: Kanada hade sitt värsta brandår någonsin - över 15 miljoner hektar brändes.

Källa: FAO Global Forest Resources Assessment 2020; Canadian Wildland Fire Information System.

⇑ Skogsbränder orsakade av människor

Människan är fortfarande den största faktorn bakom antändning. Orsakerna varierar:

• Avsiktliga bränder: anlagda för att röja mark eller av kriminella skäl.
• Oaktsamhet: cigarettfimpar, lägereldar, gnistor från maskiner.
• Infrastruktur: elledningar eller järnväg som startar bränder.

I södra Europa har uppskattningsvis upp till 90 % av bränderna mänsklig koppling.

Källa: European Environment Agency (EEA 2023); MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

⇑ Skogsbränder och skogsvård

Skogsskötsel spelar också roll. Tätplanterade monokulturer, mycket död ved och utebliven röjning gör att bränder sprids snabbare.

Paradoxalt nog kan alltför effektiv brandbekämpning öka riskerna: när små naturliga bränder alltid släcks byggs bränslet upp tills en megabrand till slut blir oundviklig.

Källa: Skogsstyrelsen 2024; Nature Climate Change (2022).

⇑ Bekämpning av skogsbränder

Bekämpningen sker på flera sätt:

• Markinsatser med slangar och brandgator.
• Flygande resurser: vattenbombande plan och helikoptrar.
• Satelliter och drönare för tidig upptäckt.
• Internationellt samarbete, t.ex. EU:s rescEU.

Många forskare betonar att förebyggande åtgärder är mer effektiva än akut släckning - t.ex. brandgator, gallring och kontrollerade bränder ("prescribed burns").

Källa: EU Civil Protection Mechanism; US Forest Service.

⇑ Klimatförändringarnas roll

IPCC konstaterar att klimatförändringar ökar brandrisken i vissa regioner, genom högre temperaturer, längre torrperioder och kraftigare vindar. Bränder frigör i sin tur koldioxid och försvagar skogarnas roll som kolsänkor.

Detta skapar en ond cirkel: varmare klimat → fler extrema bränder → mer utsläpp → ytterligare uppvärmning.

Källa: IPCC AR6; UNEP 2022.

⇑ Brändernas påverkan på hälsa

Rök från bränder innehåller partiklar som kan ge andningsbesvär, hjärt- och kärlsjukdomar och ökad dödlighet.

Städer långt från brandområden kan drabbas: under Kanadas bränder 2023 var luftkvaliteten i New York och Chicago bland de sämsta i världen.

Även den psykiska hälsan påverkas. Människor som upprepade gånger evakueras rapporterar oro och trauma.

Källa: WHO 2023; Lancet Planetary Health (2021).

⇑ Framtidens utmaningar

Framtidens brandhantering måste kombinera förebyggande arbete, klimatanpassning och internationellt samarbete. Nya tekniker - AI-baserad prognostisering, autonoma drönare och avancerad satellitövervakning - kan förbättra beredskapen.

Men det handlar också om samhällsplanering: byggmaterial, infrastruktur och bosättningar måste anpassas för att minska sårbarheten.

⇑ Källor

• rescEU, EU
• European Forest Fire Information System EFFIS, EU
• European Environment Agency 2024; Copernicus Emergency Management Service.