AktuelltFamiljegraven
i Alingsås
RapporterFritextsökRegistreringLogga inOm Brattska släktträdetGeniRötterWikitreeGeneanet

Brattska släkten

Aktuellt

2020-12-30

Bratt af Höglunda

Bratt af Höglunda var en svensk adelsätt med samma ursprung som flera andra släkter och ätter med namnet Bratt i Värmland. Namntillägget kommer från gården Höglunda som ätten besatt under lång tid.

Ättens stamfader var en Nils Brath som enligt traditionen skulle ha varit bördig från Norge där han skulle ha varit adlig, och som år 1469 adlades i Sverige av kung Karl Knutsson (Bonde). Han var bosatt i Fryksdalen i Grums härad och var lantvärnsman. Gabriel Anrep uppger att hans hustru var Margit Ivarsdotter från Burvik i Gillbergs härad, som fick Grufvan i morgongåva. En ättling till honom, Nils Bratt till Höglunda, introducerades på Sveriges riddarhus år 1625 på nummer 49. Hans hustru tillhörde släkten Skragge, och han fick med henne en son, Anders Bratt till Höglunda, som gifte sig ofrälse varför hans barn fick inhämta kungens tillstånd att få ärva fädernegårdarna Höglunda och Höllene.

Ätten fortlevde på svärdssidan med deras son Johan Bratt till Höglunda, gift med Bureättlingen, friherrinnan Christin Charlotta Kruse af Verchou, som var kapten vid Dalregementet. Ett av deras barn, löjtnanten Johan Bratt vid Dalregementet, sålde Höglunda år 1728. Under ståndssamhällets tid var medlemmar av ätten verksamma i militären. Grenar av ätten utvandrade till Amerika och Norge under slutet av 1800-talet där de var verksamma i näringslivet, bland annat som apotekare. Ätten slocknade på svärdssidan år 1984. [1]

Fotnoter

1)

2020-12-25

Kampen för adligheten

Innehåll

  • Bratt af Höglunda
  • Motion till 1896 Års Lagtima Adelsmöte
  • I äldre tider har brattar arbetat för att påvisa släktskap med de adliga brattarna. Det har haft det goda med sig att släkten beforskats extra mycket.

    Bratt af Höglunda
    2020-12-25

    Den adliga släkten kallas Bratt af Höglunda. Namntillägget kommer från gården Höglunda som ätten besatt under lång tid.

    Ättens stamfader var Nils Brath som enligt traditionen skulle ha varit bördig från Norge där han skulle ha varit adlig. 1469 adlades han i Sverige av kung Karl Knutsson (Bonde).

    Nils var bosatt i Fryksdalen i Grums härad och var lantvärnsman. Släktforskaren Gabriel Anrep uppger att hans hustru var Margit Ivarsdotter från Burvik i Gillbergs härad, som fick Grufvan i morgongåva.

    En ättling till honom, Nils Bratt till Höglunda, introducerades på Sveriges riddarhus år 1625 på nummer 49. Hans hustru tillhörde släkten Skragge. De fick sonen Anders Bratt till Höglunda, som gifte sig ofrälse varför hans barn fick inhämta kungens tillstånd att få ärva fädernegårdarna Höglunda och Höllene.

    Ätten fortlevde på svärdssidan med deras son Johan Bratt till Höglunda, gift med Bureättlingen, friherrinnan Christin Charlotta Kruse af Verchou, som var kapten vid Dalregementet.[2]

    Ett av deras barn, löjtnanten Johan Bratt vid Dalregementet, sålde Höglunda år 1728. Under ståndssamhällets tid var medlemmar av ätten verksamma i militären. Grenar av ätten utvandrade till Amerika och Norge under slutet av 1800-talet där de var verksamma i näringslivet, bland annat som apotekare. Ätten slocknade på svärdssidan år 1984.[3]

    Motion till 1896 Års Lagtima Adelsmöte
    ändringsdatum

    John Bratt och en rad andra brattar tillhörande släkten Bratt från Brattfors skrev till Adelsmötet 1896 med önskan att erkännas som släkt med den adliga släkten Bratt af Höglunda. Adelsmötet biföll inte ansökan. Den 15 sidor långa skrivelsen innehåller många intressanta uppgifter om dessa släkter men måse betrakas som en partsinlaga.

    I den påminner man om att man flera gånger inkommit med skrivelser till Riddarhusdirektionen om att anser man att Bratt från Brattfors "såsom härstammande från landtvärnsmannen i Wermland Nils Bratt, hvilken af Konung Carl VIII Knutsson 1456 adlades och hvilkens ättling i nionde led, Nils Jönsson Bratt till Höglunda, år 1625 å slägtens vägnar å Riddarhuset bland adelsmän under N:o 49 introducerats, måtte varda å stamtaflan öfver adliga ätten Bratt af Höglunda uppförd." Man ville helt enkelt godkännas som ingående i släkten af Höglunda.

    I skrivelsen sägs det "grenens af ätten Bratt förste säkert kände stamfader hette Anders samt lefde på 1500-talet. Enligt inom slägten bevarad tradition tillhörde han ätten Bratt af Höglunda samt är utan tvifvel, såsom här nedan närmare skall visas, son till Nils Gustafsson Bratt af Höglunda. Denne hade nämligen en son Anders, som lefde vid sagda tid. (se bilagda utdrag ur ätterna Bratts stamtañor, bilagorna A, B, D och E, äfvensom intyg från pastorsembetet i Arvika socken bilaga C.)

    Vår stamfader Anders Bratt[4] hade en son, som också bar namnet Anders[5]. Denne senare gifte sig med Kjerstin Bånge, dotter till handlanden Lars Bânge i Wenersborg, kom i små omständigheter samt nödgades slå sig på handel, först såsom svär-faderns kompanjon, sedan som hans efterrädare i flrman. Samtidigt bortlade han namnet Bratt och kallade sig med hustruns namn Bånge, hvarom allt se stamtañorna bil. D och E, äfvensom: Tersmeden Kalender öfver i Sverige lefvande ointroducerad adel sid. 14 samt svensk slägtkalender för 1886 sid 5.

    Fotnoter

    2) Uppgift enligt Wiipedia, men friherrinen var sannolikt inte kapten vid dalaregmentet
    3) Bratt af Höglunda, https://sv.wikipedia.org/wiki/Bratt_af_Höglunda, Wikipedia
    4) Men Anders Andersson Bratt Bånges far lär ha hetat Anders Olsson och inte Anders Bratt
    5) Anders Andersson Bratt, 1555

    2020-11-22

    Anders Andersson Bratt 1585-1661

    Innehåll

  • Patriks släkt och kultursidor
  • Anders Andersson Bratt (Släktträdet[6] föddes ca 1585 i Dal socken, Värmland. Han dog 1661 i Vänersborg. Han använda också namnet Anders Bånge och Anders Andersson Bratt af Björke.

    Anders var gift med Kerstin Larsdotter Bånge (1580-16490707). De hade fyra barn Anders, Sven, Kerstin och Olof. Han var handelsman och rådman i Nya Lödöse[7], stadsskrivare i Brätte och senare köpman i Vänersborg.

    Anders var son till Anders Andersson Bratt (1555-1618) och Kerstin Andersdotter Bånge. Sonen Anders hade en syster Barbro Andersdotter, död 32 augusti 1665.

    Patriks släkt och kultursidor
    2020-11-2

    Anders Andersson Bratt af Björke (Bånge), född omkring 1585 i Dal sn, Värmlands län, död före 1661 i Vänersborgs församling, Vänersborg, Älvsborgs län. Stadsskrivare och Köpman.

    Tidigast nämnd 1601-1610 i Hans Engilsmans rote i Nya Lödöse. Inkom därifrån till Brätte (stadsprivilegier 1620) omkring 1612 och nämndes där bland borgerskapet 1619. Han blev i denna stad Stadsskrivare 1631 och var detta till åtminstone 1640. Brätte stads levnad var dock snart slut då dess invånare på kunglig befallning 1642 tvingades flytta till det nyanlagda Vänersborg där Bratt märkligt nog först 1648 uppges ha inkommit och erhållit jord. Här verkade han nu som Köpman till sin död. Bratt uppges av okända skäl ha upptagit sin hustrus namn och kallade sig Bånge.

    Av hans två kända söner var den äldsta Sven Andersson Bånghe (omkr. 1610-1644). Han deltog i 30-åriga kriget och avancerade till löjtnant vid Västgöta-Dals regemente. Olika uppgifter har gjort gällande att han sägs ha antingen stupat 1642 eller samma år blivit tillfångatagen och kort därefter avlidit i fångeskap. Dessa har dock kunnat överbevisats med nya kunskaper av Gunnar Norlin som preseterades i Släkt och Hävd no 3 1973. Här menar han att Sven Andersson Bånghe blivit tillfångatagen i slaget vid Leipzig 1642 men återkommit till sitt kompani, som nu var förlagt till Helsingborg, senast i januari 1644. Han nämndes nu som kapten vid Västgöta-Dals regemente och avled först 9/12 1644 i Helsingborg. I de två sista av honom underskrivna rullorna använde han ett sigill som tydligt visar en adlig sköld med ätten Bratts tre stjärnor och därovan initialerna SAAP (P=B). Detta, tillsammans med Arvid Noreens övertygade uppfattning om Anders Bånges släktskap med adliga ätten Bratt (som inte grundar sig på Norlins källor), stärker teorin om att hans farfars farfar var Bonde Olof Mattson som traditionen säger. Denna skall i sin tur vara sonsons son till den av Karl Knutsson Bonde adlade Nils Stensson Bratt.

    Sven Andersson Bånghes hustru Christina Stierna (av adlig släkt, död 1677) trodde mannen avlidit i kriget och gifte om sig med makens tidigare chef överstelöjtnant, sedermera överste, Börje Drakenberg (1606-1692). Hennes barn med Bånghe Erik och Maria önskades av Drakenberg bli adopterade på hans adliga namn men de blev istället adlade Drakenfelt 1678 (introducerad under no 946, utslocknad 1703). [SBL[8], NFB[9], HB, SoH[10][11]

    Fotnoter

    6) Geni
    7) Bånge, släkt från Nya Lödöse och Göteborg, Adelsvapen-Wiki
    8) Svenskt biografiskt lexikon
    9) Nordisk familjebok, Runeberg
    10) Släkt och Hävd, Genealogiska Föreningen
    11) Patriks släkt och kultursidor, Farfars antavla

    2020-11-22

    Patriks släkt och kultursidor

    Patrik Andersson har en mycket välgjord webbsida om sin släkt. Avdelningen Farfars antavla berör också den brattska släkten.

    Patriks släkt och kultursidor

    Forskarkatalogen, Rötter

     

    2020-11-20

    Använder Genenet

    Jag har efter åtskillig tvekan tagit ett premiumabonnemang på Genenet. Jag har haft ett gratiskonto några år och tycker att systemet är trevligt. Men flera oklarheter finns.

    • Har jag möjlighet att ge andra begränsade möjligheter att uppdatera trädet?
    • Finns det möjlihet att lägga in tillräckligt många typer av uppgifter?
    • Hur hanteras källuppgifter?

    Fler frågor kommer och förhoppningsvis även svar.

    2020-10-02

    Nancy Bratt, 1880–1965

    Innehåll

  • Familjen Bratt
  • Familjen Dickson
  • Vikaryd
  • Minnesord
  • Familjen Bratt

    title Nancy Bratt

    Nancy Ellen Maria Bratt[12] föddes 2 januari 1880 i Karlsborg. Hon avled  6 februari 1965 i Stockholm. Föräldrarna var Sven Iwan Bratt, (1846–1916) och Elise Bratt (1855–1942), född Nilsson. Nancy hade åtta syskon: Elis Johannes, Engelbert Natanael, Iwan Iwansson, Olof Natanael, Ingrid Ebba Margareta, Karl Axel, Ellen Lydia och Kerstin.

    Familjen Dickson

    title Nancy och Axel

    Nancy gifte sig 10 februari 1890 med Axel Dickson (1850-1927). De fick fyra barn: James Iwan Axel (18 mars 1899), Olle Elis (16 januari 1901), Eleonore Elise Beatrice (11 mars 1904) och Harald (24 februari 1912). 

    "Redan när jag bodde på Karlsborg (därifrån flyttade vi till Göteborg 1889), hörde jag talas om Dicksönerna och deras rikedom. Jag minns att Emil Dickson gjorde sin värnplikt på Karlsborg och då såg jag honom, när han gick tillsammans med ett par andra till sina måltider som ej intogos tillsammans med övriga värnpliktiga. Han utpekades såsom något extra!

    Axel kom till Karlsborg på vårvintern 1889 och skulle hålla föredrag i nykterhet och då besökte han oss - jag tror att Pappa hade något med föredraget att göra, och dessutom hade Axel excerserat vid Pappas regemente.

    Nancy Dickson, Bråten, Takene, Brunsbergp 16/8 1953"[13]

    Vikaryd

    title Vikaryds slott
     

    title Vikaryds slott auktioneras bort, SvD

    Slottet Vikaryd eller Ellensdal som det också kallades, invid Mjörn, byggdes 1885-86 av Axel Dickson i italiensk renässansstil. Inredningen var mycket påkostad. 1946 revs slottet och byggnadsmaterial kom att användas i andra byggnader på skilda orter.

    Än idag finns delar av grunden kvar. Platsen känns mycket laddad. Ett sexkantigt lusthus i trä står kvar nere vid sjön och en tidig halvt raserad transformator i tegel hittar man en bit ute på ängen. Det senare påminner om en gammal vindmölla i Provence.[14]

    "Västgötaslott ska rivas. Hembiträdesbrist och skatter orsaken", skriver SvD 23 mars 1945.[15]

    Ett kuriosum; den 23 januari 1918 överlämnades insamlade medel från västgötakvinnorna till h.m:t konungen av bla Nancy Dickson och Signe Bratt. Insamlingen uppgick till 54.000 kr och skulle användas för inköp av ett aeroplan.[16]. Då pågick fortfarande första världskriget som avslutades 11 november 1918.

    Minnesord

    "När man försöker att med några ord karaktärisera Nancy Dickson, finner man snart hur svårt det är att finna ord av den valör, ger täckning för den stora beundran hennes talrika vänner kände för henne. Att hon alla avseenden var underbar, därom är alla emellertid ense. Hon stod helt i särklass, när det gällde att visa intresse för allt och alla och att i varje situation finna ett vänligt ord för dem hon mötte i livet; hög som låg. Det var en upplevelse, var gång man hade glädjen att få träffa henne. Hon har säkert aldrig i hela sitt liv tänkt en ovänlig tanke, än mindre sagt ett vänligt ord till eller om någon.

    När hon vid nyss fyllda 18 år ingått äktenskap med Axel Edvin Dickson, ägare till slottet Vikaryd i Västergötland, blev hon där under många, många år värdinna i ett stort de hem, där massor av gäster gick ut och in, och mot alla var hon lika förekommande, lika älskvärd och dessutom lika intresserad av var och en. Och för sina många underhavande var hon som en mor. Tusende och åter tusende stá sedan den tiden i stor tacksamhetsskuld l henne. Hon hade många sociala och humanitära intressen och var under ett flertal år ledamot av kommunalfullmäktige i Alingsås landsförsamling, fattigvårdsstyrelse och barnavårdsnämnd, sekreterare Älvsborgs husmodersförening m m. Även nykterhetsfrågan lig henne varmt om hjärtat, och hon verkade länge inom Blåbandsrörelsen.

    Hon var ingalunda förskonad från sorger. Tvärtom! Men hon bar dem och sina egna lidanden ett föredömligt ut. På Stockholms sjukhem, där hon slutade sina dagar, spred hon glädje bland personal såväl som patienter och räckte till för alla. Tomrummet efter henne kan aldrig fyllas, men hennes utomordentligt vackra minne kommer förvisso aIt bevaras av alla som fått förmånen att lära känna henne. 

     

    HELMER BRATT"[17]

    Fotnoter

    12) Släktträdet
    13) Dicksons släktföreningen
    14) Slottet Vikaryd,
    15) "Västgötaslott ska rivas. Hembiträdesbrist och skatter orsaken",
    16) Vid kungens mottagning, SvD
    17) Nancy Dickson död, SvD

    2020-10-02

    Elise Nilsson, 1855–1942

    title Elise Maria Bratt, född Nilsson

    Elise Maria Nilsson[18] föddes 22 juni 1855 i Karlskrona. Hon avled 17 juli 1942.[19] Föräldrarna var Nils Johan Nilsson[20] och Ingrid Christina Nilsson född Ek (f. 26-09-1821). Elise hade tre syskon: Hedvig Christina (03-12-1852), Karl Gustaf (05-01-1863) och Axel Johannes Emanuel(07-06-1865)[21].

    Elise träffade sin blivande man Sven Iwan Bratt i Karlsborg. Hennes pappa var fortifikationsbyggmästare och var engagerad i bygget av fästningen. Elise var bara 19 år när de gifte sig 1874.

    De fick nio barn:

    • Dödfött barn
    • Elis Johannes (1876-1943)
    • Engelbert Natanael (1878–1879). Dog i lunginflammation när han var 9 månader.
    • Nancy Ellen Maria (1880–1965)
    • Iwan Iwansson (1881–1946)
    • Olof Nathanael (1884-1965)
    • Ingrid (1886-1972)

    Barnen ovan föddes i Karlsborg. Barnen nedan föddes i Göteborg.

    • Karl Axel Bratt (1890–1944)
    • Ellen Lydia (1893–1987)
    • Kerstin Bratt (1896–1991)

    title Elise med de åtta barnen

    Fotnoter

    18) Släktträdet Elise Maria Nilsson
    19) Dödsfall, SvD
    20) Släktträdet Nils Johan Nilsson
    21) www.sijohansson.com

    2020-10-02

    Brattska släktföreningen

    Den 27 september 1949 hade Brattska släktföreningen ett ordinarie möte i Kevinge klubbhus i Danderyd. Över 50 medlemmar av den gamla släkten hade samlats, däribland förutvarande ordföranden överste Gösta Bratt, doktor Ivan Bratt, Kammarherre Gustaf Adolf Bratt och generalkonsult Harry Bratt från Göteborg, fru Nancy Dickson född Bratt, kammarherre James Dickson samt fru Elin Bratt född Lagergren som representerade Uddevallasläkten.

    Till ny ordförande valdes generalmajor Helmer Bratt. I styrelsen valdes fru Tyra Bratt, direktör Lennart Bratt och dir.-ass Percy Bratt. Medel beviljades för utgivning av historik över släktens Bratt från Brattfors och med den befryndade släkter.[22]

    Fotnoter

    22) SvD

    2020-10-01

    Iwan Iwansson Bratt, 1881-1946

    Innehåll

  • Familjen
  • Utbildning
  • Psykoterapi
  • Poet och fiskare
  • Om Iwan Bratt i DNs arkiv
  • Källor
  • Familjen

    Iwan Iwansson Bratt

    Iwan Iwansson föddes 18 oktober 1881 i Karlsborg. Föräldrarna var Sven Iwan Bratt  och Elise Bratt, född Nilsson. Iwan hade sju syskon. Han avled 1946 i Alingsås.

    Iwan gifte sig med Signe Jolin den 20 maj 1909. De fick fick fyra barn:

    • Nancy Katarina (1911-2002)
    • Jan Gustaf (1912-2004)
    • Göran Christian (1914-2006)
    • Sven Iwan (1916-2007)

    Från i mitten av 30-talet till i slutet av 40-talet hade Iwan en relation med teologen och författaren Anita Nathorst som i sin tur var nära vän med Karin Boye.[23]

    Karin Boye avled vid besök hos Iwan 23 april 1941 genom självmord. Hon bodde hos Iwan för att vara ett stöd för Anita Nathorst som var allvarligt sjuk. Den mycket välkända författaren Karin Boyes stöd fick stor uppmärksamhet[24]. Händelsen är beskriven av hennes bror Ulf Boye.[25]

    Alingsåsiana har en vacker bild på det Brattska huset.[26]

    Utbildning

    Iwan tog studentexamen i Lund 1901. Han fortsatte sin utbildning i Uppsala och blev med.kandidat år 1907 och år 1912 med. licentiat i Stockholm. Åren 1912-1913 var han underläkare vidlasarettet i Alingsås och i maj 1913 tillträdde han tjänsten som stadsläkare samt blev ordförande vidAlingsås hälsovårdsnämnden. Sedan 1916 arbetade han även som läkare vid länetsepidemisjukhus samt vid Bolltorps sanatorium sedan 1918.[27]

    Psykoterapi

    Under 1920-1930 talen var Iwan en av de mest kända praktiskt verksamma psykoterapeuterna i Sverige och gjorde en uppmärksammad insats som författare på det psykoanalytiska området. Han framlade sina psykoterapeutiska åskådningar i flera böcker och artiklar, bl.a. Kultur och neuros(1925), Neurosproblemet i psykoanalytisk belysning (1930), Det svenska missnöjet (1935), och Krig och kris (1940).

    Dessutom var han en flitig skribent och publicerade en mängd populär-medicinska och kulturkritiska artiklar i dagspressen, bl.a. Göteborgs-Posten, Socialdemokraten, veckotidningen Tenk m.fl. Åren 1935-1936 ingick Iwan Bratt i redaktionen av tidskriften ”De Profundis”, utgiven av Nordiska psykoterapeutiska kollegiet.

    Hustru Signe blev hans assistent och översatte flera böcker om psykoanalys.[28]

    "Även om Poul Bjerre var den som presenterade psykoanalysen för den medicinska professionen (1911) fanns det andra i Sverige som fattade intresse för de nya teorierna, bl.a. Emmanuel Geijerstam, en läkare i Göteborg. Han i sin tur tränade Iwan Bratt som nådda samma berömmelse som Bjerre.

    Iwan Bratt drev en psykoanalytisk klinik utanför Alingsås (poeten Karin Boye var en av hans patienter[29]) och 1925 publicerade han Kultur och neuros, en bok om betydelsen av sexuella uttryck och behovet av att agera i enlighet med sina instinkter då annars skulle följden bli en neuros. Kultur och neuros lästes allmänt i unga och radikala kretsar under 30- och 40-talen.

    Bland andra som bidrog till att etablera psykoanalysen i Sverige var en grupp radikala läkare och medicinstudenter alla medlemmar av Clarté. Deras tolkning av Freud och psykoanalysen låg i linje med Bratts med betoning på sexuell frigörelse. I enlighet med Clartés syn på emancipation och utbildning bilda de 1933 Riksförbundet för sexuell upplysning tillsammans med Elise Ottesen-Jensen. "[30]

    Iwan bok "Kultur och neuros" slog igenom rejält.

    "Iwan Bratt, f. 1881. Stadsläkare i Alingsås, en av pioniärerna i vårt land för en psykoterapi byggd på en psykoanalytisk grund. Hans rykte som skicklig nervläkare var vida spritt och han samlade patienter från hela landet. Med sin första bok “Kultur och neuros” (1925) slog han helt igenom som medicinsk psykologisk skriftställare, och boken fick en rekordartad framgång. Sedan följde ytterligare böcker i likartade ämnen samt en mängd tidnings- och tidskriftsartiklar. "[31]

    Poet och fiskare

    Iwan Bratt skrev även dikter, gjorde tonsättningar och var en stående vårtalare i Alingsås. År 1942 utgavs hans diktsamling Nytt land och 1943 Vilsamma visor: text och musik. Dessutom var han en entusiastisk amatörfiskare och skrev även en del tidningsartiklar om fiske.[32]

    Om Iwan Bratt i DNs arkiv

    Källor

    Fotnoter

    23) Anita Nathorst, Svenska Kyrkan
    24) Hon tog sitt liv i en skogsdunge i Alingsås, Göteborgsposten
    25) När Karin slutade sin bana, Ulf Boye
    26) Brattska huset
    27) Stadsläkaren Iwan Bratts arkiv - Göteborgs universitet
    28) Stadsläkaren Iwan Bratts arkiv - Göteborgs universitet
    29) Enligt uppgift var Karin Boye inte patient till Iwan utan hon bodde hos Iwan för att stödja Anita Natohort som var patient.
    30) Between Utopia and Home - Swedish radical travel writing 1947-1966 av Agneta Edman utgiven av Lunds universitet
    31) Svenska Dagbladets
    32) Stadsläkaren Iwan Bratts arkiv - Göteborgs universitet

    2020-10-01

    Signe Jolin 1887-1954

    Innehåll

  • Familjen
  • Teatern
  • Psykoanalysen
  • Familjen

    title Signe Jolin

    Signe Katarina Jolin [33]föddes 3 november 1887 i Stockholm. Hon avled 1954 i Göteborg. Föräldrarna var Severin Jolin (1882-1919) och Julia Carlsson (1856-1924). Signe hade tre syskon Ingrid, Einar och Erik Emanuel.

    Signe var dotter till professor Severin Jolin och Julia Carlsson. Hon gifte sig den 20 maj 1909 med läkaren Iwan Bratt. De fick fyra barn: Nancy Katarina, Jan Gustaf, Göran Christian och Sven Iwan.

    Hon studerade konst för sin bror Einar Jolin samt under studieresor till utlandet. Hennes konst består av blomsterstilleben, porträtt, modellfigurer, interiörer med barn och skira vårlandskap. Som översättare har hon från tyska översatt några böcker av Sigmund Freud.

    Teatern

    Som 19-åring 25 maj 1907 deltog Signe som skådespelare i "Är det roligt att vara teaterdirektör" eller "Man kan bli galen för mindre". Det var en "invigningsfars" i Folkets park. Rollen hetta Calle Barglund, pojke.

    Dagen efter deltog hon i "I väntan på far, Majas visa, Amalia Fikonblad, För det gjorde mamma när mamma var flicka." Rollen var Dorothea, postmästarens hustru.[34]

    1908-1910 ingick Signe i Hugo Rönnblads sällskap. Det var ett resande teatersällskap som spelade William Gillettes pjäs “Sherlock Holmes”. De spelade bl.a. på Stora Teatern i Göteborg. Gösta Ekman anslöt till truppen i december 1908, antagligen direkt efter Göteborgsbesöket. Han fick till en början spela småroller, men fick hoppa in som professor Moriarty mitt under turnén. [35]

    År 1908 publicerades artikeln "Några intryck från ett länsfängelse" författad av Signe i kvinnotidningen Dagny. [36]

    Psykoanalysen

    1929 publicerades "En illusion och dess framtid" av Sigmund Freud[37] och "Människolivet och Das Es. Sex föredrag" av Georg Groddeck[38]  båda med Signe som översättare. Året efter utkom "Psykoanalysen i populär framställning" av Paul Federn[39] också översatt med Signe.

    1938 utkom "Tre läroböcker i psykoanalys: Nibelungens ring, Peer Gynt, Faust" författade av Georg Groddeck[40], Signe Bratt, Hermann Keyserling[41].

    Fotnoter

    33) Släktträdet
    34) Folkets parkers centralorganisation : En kortfattad redogörelse över folkparkernas utveckling 1905-1930
    35) Hugo Rönnblads sällskap 1908-1909
    36) Dagny 1908
    37) En illusion och dess framtid av Sigmund Freud
    38) Människolivet och Das Es. Sex föredrag
    39) "Psykoanalysen i populär framställning" av Paul Federn
    40) Georg Groddeck, Wikipedia
    41) Hermann Keyserling, Wikipedia

    Brattska släkten

    Denna webb berättar om Släkten Bratt från Brattfors med besläktade familjer.

    Till webben hör släktträdet med samma namn.

    Innehållet baseras främst på:

    • Helmer Bratt: Några anteckningar om släkten Bratt från Brattfors och med sannolikt befryndade släkter med namnet Bratt
    • Christian Bratt: Bratt från Brattfors. en släktkrönika
    • Anteckningar gjorda av Ellen Bratt (1893-1987)
    • Geni

    Ambitionen är att inte bara berätta om personers relationer utan även något om den tid de levde i.

    Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com