2026-10-17
Innehåll
Uppväxten på Brattfors • Från Brattfors till Göteborg • Äktenskapet med Johanna Schröder • Barnen • Ett kort liv som handelsman i Göteborg • Sonens märkliga uppväxt • Från Brattfors till Västerhavet • Källor och forskningsanmärkningar • Personen i trädet
Anders Andersson Bratt, född möjligen omkring 1644 och död på 1690-talet, växte upp i brukspatronsfamiljen på Brattfors i Värmland. Han blev handelsman i Göteborg och gifte sig med Johanna, även kallad Metta, Schröder ur en betydande köpmannasläkt. Hans liv förenar två av 1600-talets viktigaste ekonomiska verksamheter: järnhanteringen i det värmländska inlandet och handeln i Göteborg.
Anders var son till brukspatronen Anders Andersson Bratt och dennes hustru Ingrid Joensdotter Ekman. Fadern hade kommit från handelsmiljön i Brätte och Karlstad och etablerat sig inom den växande värmländska järnhanteringen.
Familjen var stor. Enligt Helmer Bratt hade föräldrarna elva söner och sju döttrar. Två söner som tidigare fått namnet Anders dog som barn. Den Anders som senare blev köpman i Göteborg var tvilling med brodern Jonas.
Födelseåret är inte säkert fastställt, men i senare släktuppgifter anges 1644.
Att växa upp i en brukspatronsfamilj innebar sannolikt tidig kontakt med handel och ekonomisk verksamhet. Brukens produktion krävde tillgång till malm, träkol, arbetskraft och transporter. Det färdiga järnet skulle säljas, ofta genom handelsmän i städerna.
Anders växte alltså upp i en miljö där förbindelserna mellan bruk, handelsstäder och köpmän var en del av vardagen. Hur hans egen utbildning gick till vet vi däremot inte.
Under 1600-talet utvecklades Göteborg till Sveriges viktigaste hamnstad vid Västerhavet. Staden hade grundats 1621 och fått en central roll i handeln med andra europeiska länder.
Göteborgs handelsmän köpte bland annat järn från bruken i inlandet och förmedlade försäljningen till utlandet. Samtidigt importerades salt, textilier och andra varor som efterfrågades i Sverige.
För familjer med intressen i Värmlands järnhantering var Göteborg därför en betydelsefull handelsplats.
När Anders flyttade till Göteborg vet vi inte. Den 23 oktober 1690 fick han emellertid burskap som handelsman. Det innebar att han formellt upptogs i stadens borgerskap och fick rätt att bedriva handel där.
Anders var då sannolikt redan en erfaren vuxen man. Eftersom sonen Anders föddes 1688 hade han bildat familj senast vid denna tid.
Vi vet ännu inte vilka varor han huvudsakligen handlade med eller hur omfattande hans affärer var. Med tanke på familjens bakgrund är det naturligt att undersöka om järnhandeln spelade någon roll i hans verksamhet, men något sådant samband är ännu inte direkt belagt.
Anders gifte sig med Johanna Schröder från Göteborg, enligt Christian Bratt och Helmer Bratt. Helmer anger hennes namn som Johanna (Metta) Fransdotter Schröder, medan Göteborgsforskaren Olga Dahl kallar henne Märta eller Metta Eriksdotter Schröder.
De olika namnuppgifterna är ännu inte slutligt utredda.
Enligt Olga Dahls släktforskning var Metta dotter till köpmannen Erik Fransson Schröder och Sofia Jöransdotter. Erik tillhörde en etablerad handelsfamilj med kontakter över stora delar av Västsverige.
Genom äktenskapet knöts Anders därmed sannolikt närmare Göteborgs köpmannakretsar.
Sådana familjeförbindelser kunde ha stor ekonomisk betydelse. Handeln byggde i hög grad på personligt förtroende, krediter och kontakter mellan köpmän i olika städer. Släktingar kunde hjälpa varandra med kapital, varuleveranser, utbildning och anställningar.
Att både Anders och Johanna kom från familjer med kommersiell verksamhet kan ha varit en fördel när de etablerade sitt gemensamma hushåll.
Var och hur de bodde i Göteborg har vi ännu inte kunnat fastställa.
Anders och hans hustru hade enligt släktforskarna fyra kända barn.
Anders, född den 19 augusti 1688, kom senare att bli köpman och rådman i Malmö. Hans liv är ovanligt väl dokumenterat.
Erik blev handelsman, gästgivare och bryggare i Malmö. Han dog den 13 april 1743 och var gift med Lena Sophia, vars efternamn inte har kunnat fastställas i Helmers utredning.
Sophia gifte sig med en handelsman i Göteborg. Uppgifterna om makens namn skiljer sig mellan de genealogiska framställningarna och behöver kontrolleras närmare.
Lars fick anställning vid sjötullen i Kalmar och var gift med Elisabeth, vars efternamn ännu är okänt.
Barnens senare verksamheter visar hur familjens anknytning till handel och städer fortsatte i nästa generation. Malmö, Kalmar och Göteborg kom att bli betydelsefulla orter i deras liv.
Anders dog under 1690-talet. Den 20 juli 1696 omnämndes han som avliden i Göteborgs magistrats registratur.
Där framgår att hans änka, som i handlingen kallas Märta Schröder, ville nå en uppgörelse med sin avlidne makes fordringsägare.
Uppgiften visar att Anders efterlämnade ekonomiska förbindelser som behövde avslutas eller regleras. Däremot går det inte enbart av detta att avgöra om han hade haft ekonomiska svårigheter eller hur omfattande hans tillgångar och skulder var.
Även hustrun avled när barnen ännu var små, sannolikt kort därefter.
Familjen hade därmed förlorat båda sina föräldrar inom loppet av några år.
Vad som hände med den äldste sonen Anders berättar mycket om familjens internationella kontakter.
Efter föräldrarnas död togs pojken om hand av köpmannen Frans Schröder i Göteborg, som enligt Olga Dahl var hans morbror.
Vid slutet av 1699 skickades han till sin farbror Christian Bratt, köpman och svensk konsul i London. Där fick han gå i skola i Enfield.
År 1702 återvände han till Sverige och fick anställning hos en köpman i Stockholm. Tillsammans med arbetsgivaren reste han till Narva, som då var en viktig svensk handels- och fästningsstad vid Östersjön.
När kriget försvårade förhållandena flydde han 1704 till Finland och kom året därpå tillbaka till Stockholm. Efter arbete vid Auktionskammaren och på handelskontor i Göteborg flyttade han 1710 till Malmö.
Där etablerade han sig som köpman och fick burskap 1717. År 1731 utsågs han till rådman. Han ägde flera fastigheter i staden, däribland en gård vid Stortorget.
Hans levnadshistoria visar vilka möjligheter och risker som mötte unga människor i köpmannafamiljer under stormaktstiden. Utbildning och arbete kunde föra dem mellan flera länder och städer, samtidigt som krigen kunde tvinga dem att snabbt ändra sina planer.
Vi känner ännu bara delar av Anders Bratts eget liv. Källorna berättar om hans föräldrar, hans verksamhet som handelsman i Göteborg, hans äktenskap och barn. Betydligt mindre vet vi om hans personlighet, hans affärer och det dagliga livet i hemmet.
Ändå framträder en intressant utveckling.
Medan fadern Anders III byggde upp sin ställning inom den värmländska järnhanteringen kom sonen Anders IV att verka i Göteborg, där handeln förband Sveriges inland med marknaderna runt Nordsjön.
Familjens nästa generation fortsatte inom handeln och det kommunala styret, bland annat i Malmö.
Det är en historia om hur en släkt med rötter i järnbruken blev en del av ett allt större handelsnätverk.
Helmer Bratt, Bratt från Brattfors (1951), tabell 2 och tabell 10, särskilt s. 110–112 och 128.
Christian Bratt, Bratt från Brattfors, avsnittet om Anders Andersson Bratts söner och sonsonen Anders i Malmö.
Olga Dahl, Göteborgs tomtägare 1637–1807, femte roten, tomt 66, särskilt uppgifterna om släkten Schröder och Anders Bratts dödsbo.
Bidrag till Malmö stads historia, del II, s. 191 f., citerad av Helmer Bratt.
FamilySearch, person KT3K-R3Y, som kompletterande men ännu inte självständigt verifierad släktuppgift.
Fortsatt forskning: Anders exakta födelseår, tidpunkten för flytten till Göteborg, hustruns fullständiga namn, handelsverksamhetens omfattning, barnens födelsedata och familjens bostad i Göteborg behöver undersökas vidare.