Joen Larsson Ekman, 1599–1674?> (75 år gammal)
- Namn
- Joen Larsson /Ekman/
- Förnamn
- Joen Larsson
- Smeknamn
- Jon
- Efternamn
- Ekman
Joen Larsson (1599 – 1674) var bosatt i Värmland, först på Kyrkbyn i Arvika socken, därefter på Öckna i Östra Fågelviks socken, och slutligen på Hovlanda i Väse socken. Han var häradsskrivare och sedan kronofogde och var – enligt Vänersborgs kyrkas död- och begravningsbok – ”öfver alla fougdar berömdh för ricktighet”. Joen gifte sig omkring 1628 med Anna Bratt, som dog 1647. De hade nio barn: sönerna Lars, Daniel (som nu kända släktmedlemmar härstammar från), Johan och Per samt döttrarna Carin, Maria, Sigrid, Ingrid (som födde 18 barn) och Cecilia. Det var dessa som tog sig namnet Ekman. Joen gifte år 1648 om sig med Elisabeth Bengtsdotter, som 1672 gick genom Vänerns is och drunknade. De hade tre barn: sonen Bengt samt döttrarna Anna och Elisabeth. Dessa kallade sig Carlgren efter Karlstad, där Joen också hade en gård, som han tidvis bebodde. Joen drev ytterligare ett antal gårdar samt några hyttor och hamrar på andra håll i Värmland.
Hemmanet Hovlanda, där Joen Larsson bosatte sig efter sitt andra gifte, ligger på Arnön i Vänern, se karta 1. Hans hustru kom från grannhemmanet Faxstad på samma ö, där nu hennes styvfar bodde. Denne gifte sig med Joens dotter Sigrid (Ekman), som redan efter några år blev änka. På 1660-talet var därför Hovlanda (med Sandnäs) i Joen Larssons ägo och Faxstad (med Hovlandstorp) i Sigrid Joensdotter Ekmans ägo. Tillsammans omfattade dessa ägor hela Arnön utom den nordvästligaste delen samt ett antal mindre öar runt omkring. Här fanns förutom jordbruk betydande skogar och fiskvatten.
http://ekmanfamily.se/ver2/slaktnamn.php
Värmländsk industrihistoria
Hyttor, hammare och manufakturverk under den vattendrivna perioden
https://varmlandskindustrihistoria.wordpress.com/2018/03/11/hokebro-hammare-karlstad/
År 1640 söker och erhåller kronans befallningsman, kronofogden Joen Larsson f omkr år 1600 privilegium på uppförandet av en hammare vid Borserudsbron i Nyeds socken. Byggnad med hammare blev färdig nästa år och kallades Hökebrohammar. Joen Larsson, vars barn i första giftet med Anna Bratt, dotter till Per Bratt till Höglunda, togo tillnamnet Ekman, blevo stamfäder till den stora och bekanta Wärmlands- och Göteborgssläkten Ekman, som betytt så mycket inom svenskt näringsliv. Den första hammarsmedjans saga blev kort, då byggnaden nedbrann redan år 1654. Smedjan tyckes ha återuppbyggts omedelbart och var i gång till omkring år 1758, då driften nedlades. Enligt gamla uppgifter nedlades smidet på grund av koncentration av bruksrörelsen vid Brattfors och Lindfors, vilket tyder på att Hökebro rätt tidigt kom i Brattars ägo. En dotter till Joen Larsson och Anna Bratt; Ingrid, blev gift med återuppbyggaren av Brattfors, Anders Andersson Bånge-Bratt. En vacker gravsten över Anders Bratt och Ingrid Joensdotter Ekman finnes vid Brattfors kyrka. Anders Bratt dog 1677 och hans fru Ingrid omkring 1690.
Yrke
|
Kronobefallningsman
|
---|---|
Yrke
|
Borgmästare
Arbetsgivare: Karlstad Anteckning: och ett hus i Karlstad, där han var borgmästare i fem år på äldre dagar. |
Yrke
|
Kronofogde
|
Bosatt
|
Anteckning: Öckna i Östra Fågelviks socken |
Egendom
|
|
Egendom
|
|
Egendom
|
Anteckning: Joen Larsson överlät Brattfors till en av sina mågar, Anders Andersson Bånge. Denne var borgare det vill säga köpman, först i Karlstad, innan han på grund av en rad processer kom till Filipstad där han dock först blev nekad burskap. Anders Anderssons ättlingar kallade sig Bratt, en mycket bemärkt släkt som i stort antal lever i än i denna dag. Joen Larsson överlät Brattfors till en av sina mågar, Anders Andersson Bånge. Denne var borgare det vill säga köpman, först i Karlstad, innan han på grund av en rad processer kom till Filipstad där han dock först blev nekad burskap. Anders Anderssons ättlingar kallade sig Bratt, en mycket bemärkt släkt som i stort antal lever i än i denna dag. http://web.comhem.se/patriksgenealogi/anfarfar.htm |
Egendom
|
Anteckning: Anlade |
Egendom
|
|
Egendom
|
|
Egendom
|
|
Egendom
|
|
Faderns död
|
|
Födelse
|
|
Bosatt
|
Anteckning: Kyrkbyn i Arvika socken. Kyrkbyn i Arvika socken. http://sv.wikipedia.org/wiki/Mikaelikyrkan,_Arvika |
Dotters födelse
|
Anteckning: Uppgifter om födelse mellan ca 1610-1626. Uppgifter om födelse mellan ca 1610-1626. Född 1626 i Östra Fågelvik (S) Anteckning: Joen gifte sig omkring 1628 med Anna Bratt, som dog 1647. Joen gifte sig omkring 1628 med Anna Bratt, som dog 1647. Anteckning: Född 1626 i Östra Fågelvik (S). Död 1687 i Brattfors (S). Född 1626 i Östra Fågelvik (S). Död 1687 i Brattfors (S). |
Vigsel
|
Anteckning: Omkring 1628 Omkring 1628 |
Sons födelse
|
|
Sons födelse
|
|
Yrke
|
Anteckning: Joen Larsson blev 1633 häradsskrivare i Östersysslet, som då var Louis de Geers arrende.
Anteckning: Häradsskrivaren i Östersysslet fögderi Häradsskrivaren i Östersysslet fögderi |
Yrke
|
Arbetsgivare: Karlstad Anteckning: 1645 blev han rådman i Karlstad |
Makans död
|
Anteckning: Begravdes 28 mars 1647 i Väse. Begravdes 28 mars 1647 i Väse. |
Vigsel
|
|
Yrke
|
Anteckning: 1650 kronans befallningsman i Västersysslets fögderi i Värmland. 1650 kronans befallningsman i Västersysslets fögderi i Värmland. I sin ställning som befallningsman var han också länets högste chef för de vargeringsstyrkor, hemvärnet, som trädde i tjänst då länet var hotat. Han var detta under den så kallade Hannibalsfejden mot Norge på 1640-talet. Namnet efter den danske ståthållaren i Norge, Hannbal Sehested, avsatt 1651. http://web.comhem.se/patriksgenealogi/anfarfar.htm |
Dotters vigsel
|
Anteckning: 1640-talet |
Bosatt
|
Anteckning: Hovlanda, Väse socken. Hovlanda, Väse socken. innan han å tjänstens vägnar 1656 flyttade till Hovlanda i Väse sn Hemmanet Hovlanda, där Joen Larsson bosatte sig efter sitt andra gifte, ligger på Arnön i Vänern, se karta 1. Hans hustru kom från grannhemmanet Faxstad på samma ö, där nu hennes styvfar bodde. |
Sons vigsel
|
|
Makans död
|
Orsak: Gick genom Vänerns is och drunknade |
Död
|
Anteckning: död troligen i februari 1674 i Väse sn, Värmlands län. död troligen i februari 1674 i Väse sn, Värmlands län. |
fader | |
---|---|
han själv |
han själv | |
---|---|
maka |
1600–1647
Födelse: 1600
30
20
Död: 28 mars 1647 — Väse, Karlstad, Värmlands län, Sverige |
Vigsel | Vigsel — 1628 — |
|
1626–1687
Födelse: 1626
27
26
— Östra Fågelvik, Karlstad, Värmlands län, Sverige Död: 1687 |
7 år
son |
1632–1680
Födelse: 1632
33
32
Död: 1680 — Östra Fågelvik, Karlstad, Värmlands län, Sverige |
son | |
son | |
dotter | |
dotter | |
dotter | |
dotter |
han själv | |
---|---|
maka | |
Vigsel | Vigsel — 1648 — |
son | |
dotter | |
dotter |
partners partner |
1599–1621
Födelse: 1599
— Taxinge, Nykvarn, Södermanlands län, Sverige Död: 1621 — Riga, Estland |
---|---|
maka |
1600–1647
Födelse: 1600
30
20
Död: 28 mars 1647 — Väse, Karlstad, Värmlands län, Sverige |
Vigsel | Vigsel — 1619 — |
3 år
styvson |
Yrke | |
---|---|
Yrke | |
Namn |
Yrke |
och ett hus i Karlstad, där han var borgmästare i fem år på äldre dagar. |
---|---|
Bosatt |
Kyrkbyn i Arvika socken. http://sv.wikipedia.org/wiki/Mikaelikyrkan,_Arvika |
Vigsel |
Omkring 1628 |
Yrke |
Joen Larsson blev 1633 häradsskrivare i Östersysslet, som då var Louis de Geers arrende. Häradsskrivaren i Östersysslet fögderi |
Yrke |
1645 blev han rådman i Karlstad |
Yrke |
1650 kronans befallningsman i Västersysslets fögderi i Värmland. I sin ställning som befallningsman var han också länets högste chef för de vargeringsstyrkor, hemvärnet, som trädde i tjänst då länet var hotat. Han var detta under den så kallade Hannibalsfejden mot Norge på 1640-talet. Namnet efter den danske ståthållaren i Norge, Hannbal Sehested, avsatt 1651. http://web.comhem.se/patriksgenealogi/anfarfar.htm |
Bosatt |
Hovlanda, Väse socken. innan han å tjänstens vägnar 1656 flyttade till Hovlanda i Väse sn Hemmanet Hovlanda, där Joen Larsson bosatte sig efter sitt andra gifte, ligger på Arnön i Vänern, se karta 1. Hans hustru kom från grannhemmanet Faxstad på samma ö, där nu hennes styvfar bodde. |
Bosatt |
Öckna i Östra Fågelviks socken |
Egendom |
Joen Larsson överlät Brattfors till en av sina mågar, Anders Andersson Bånge. Denne var borgare det vill säga köpman, först i Karlstad, innan han på grund av en rad processer kom till Filipstad där han dock först blev nekad burskap. Anders Anderssons ättlingar kallade sig Bratt, en mycket bemärkt släkt som i stort antal lever i än i denna dag. http://web.comhem.se/patriksgenealogi/anfarfar.htm |
Egendom |
Anlade |
Namn |
http://medlem.spray.se/olofzachrisson/Html/p490e8eaf.html Joen Larsson (1599 – 1674) var bosatt i Värmland, först på Kyrkbyn i Arvika socken, därefter på Öckna i Östra Fågelviks socken, och slutligen på Hovlanda i Väse socken. Han var häradsskrivare och sedan kronofogde och var – enligt Vänersborgs kyrkas död- och begravningsbok – ”öfver alla fougdar berömdh för ricktighet”. Joen gifte sig omkring 1628 med Anna Bratt, som dog 1647. De hade nio barn: sönerna Lars, Daniel (som nu kända släktmedlemmar härstammar från), Johan och Per samt döttrarna Carin, Maria, Sigrid, Ingrid (som födde 18 barn) och Cecilia. Det var dessa som tog sig namnet Ekman. Joen gifte år 1648 om sig med Elisabeth Bengtsdotter, som 1672 gick genom Vänerns is och drunknade. De hade tre barn: sonen Bengt samt döttrarna Anna och Elisabeth. Dessa kallade sig Carlgren efter Karlstad, där Joen också hade en gård, som han tidvis bebodde. Joen drev ytterligare ett antal gårdar samt några hyttor och hamrar på andra håll i Värmland. Hemmanet Hovlanda, där Joen Larsson bosatte sig efter sitt andra gifte, ligger på Arnön i Vänern, se karta 1. Hans hustru kom från grannhemmanet Faxstad på samma ö, där nu hennes styvfar bodde. Denne gifte sig med Joens dotter Sigrid (Ekman), som redan efter några år blev änka. På 1660-talet var därför Hovlanda (med Sandnäs) i Joen Larssons ägo och Faxstad (med Hovlandstorp) i Sigrid Joensdotter Ekmans ägo. Tillsammans omfattade dessa ägor hela Arnön utom den nordvästligaste delen samt ett antal mindre öar runt omkring. Här fanns förutom jordbruk betydande skogar och fiskvatten. http://ekmanfamily.se/ver2/slaktnamn.php Värmländsk industrihistoria Hyttor, hammare och manufakturverk under den vattendrivna perioden År 1640 söker och erhåller kronans befallningsman, kronofogden Joen Larsson f omkr år 1600 privilegium på uppförandet av en hammare vid Borserudsbron i Nyeds socken. Byggnad med hammare blev färdig nästa år och kallades Hökebrohammar. Joen Larsson, vars barn i första giftet med Anna Bratt, dotter till Per Bratt till Höglunda, togo tillnamnet Ekman, blevo stamfäder till den stora och bekanta Wärmlands- och Göteborgssläkten Ekman, som betytt så mycket inom svenskt näringsliv. Den första hammarsmedjans saga blev kort, då byggnaden nedbrann redan år 1654. Smedjan tyckes ha återuppbyggts omedelbart och var i gång till omkring år 1758, då driften nedlades. Enligt gamla uppgifter nedlades smidet på grund av koncentration av bruksrörelsen vid Brattfors och Lindfors, vilket tyder på att Hökebro rätt tidigt kom i Brattars ägo. En dotter till Joen Larsson och Anna Bratt; Ingrid, blev gift med återuppbyggaren av Brattfors, Anders Andersson Bånge-Bratt. En vacker gravsten över Anders Bratt och Ingrid Joensdotter Ekman finnes vid Brattfors kyrka. Anders Bratt dog 1677 och hans fru Ingrid omkring 1690. |
Död |
död troligen i februari 1674 i Väse sn, Värmlands län. |
Anteckning
|
Född 1599, död 1672, bosatt i Öckna, Östra Fågelvik sn, kronobefallningsman i Västersysslet. Gift två gånger, barnen i det första äktenskapet kallade sig Ekman, och i de i det andra Carlgren. (Index [Toijer] till Diarium Gyllenianum, VFoN 1962.) Meddelande av Peter Funke, 15 febr 1998. http://medlem.spray.se/olofzachrisson/Html/p490e8eaf.html |
Anteckning
|
Källa: "Några anteckningar om släkten Bratt från Brattfors och med den sannolikt befryndade släkter med namnet Bratt", av Helmer Bratt (1951). http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/354247.html?1330638273 |
Anteckning
|
|
Bosatt | |
---|---|
Mediaobjekt
|
joen_larsson.jpg |