AktuelltFamiljegraven
i Alingsås
RapporterFritextsökRegistreringLogga inOm Brattska släktträdetGeniRötterWikitreeGeneanet

Brattska släkten

2020-10-01

Signe Jolin 1887-1954

Innehåll

  • Familjen
  • Teatern
  • Psykoanalysen
  • Familjen

    title Signe Jolin

    Signe Katarina Jolin [1]föddes 3 november 1887 i Stockholm. Hon avled 1954 i Göteborg. Föräldrarna var Severin Jolin (1882-1919) och Julia Carlsson (1856-1924). Signe hade tre syskon Ingrid, Einar och Erik Emanuel.

    Signe var dotter till professor Severin Jolin och Julia Carlsson. Hon gifte sig den 20 maj 1909 med läkaren Iwan Bratt. De fick fyra barn: Nancy Katarina, Jan Gustaf, Göran Christian och Sven Iwan.

    Hon studerade konst för sin bror Einar Jolin samt under studieresor till utlandet. Hennes konst består av blomsterstilleben, porträtt, modellfigurer, interiörer med barn och skira vårlandskap. Som översättare har hon från tyska översatt några böcker av Sigmund Freud.

    Teatern

    Som 19-åring 25 maj 1907 deltog Signe som skådespelare i "Är det roligt att vara teaterdirektör" eller "Man kan bli galen för mindre". Det var en "invigningsfars" i Folkets park. Rollen hetta Calle Barglund, pojke.

    Dagen efter deltog hon i "I väntan på far, Majas visa, Amalia Fikonblad, För det gjorde mamma när mamma var flicka." Rollen var Dorothea, postmästarens hustru.[2]

    1908-1910 ingick Signe i Hugo Rönnblads sällskap. Det var ett resande teatersällskap som spelade William Gillettes pjäs “Sherlock Holmes”. De spelade bl.a. på Stora Teatern i Göteborg. Gösta Ekman anslöt till truppen i december 1908, antagligen direkt efter Göteborgsbesöket. Han fick till en början spela småroller, men fick hoppa in som professor Moriarty mitt under turnén. [3]

    År 1908 publicerades artikeln "Några intryck från ett länsfängelse" författad av Signe i kvinnotidningen Dagny. [4]

    Psykoanalysen

    1929 publicerades "En illusion och dess framtid" av Sigmund Freud[5] och "Människolivet och Das Es. Sex föredrag" av Georg Groddeck[6]  båda med Signe som översättare. Året efter utkom "Psykoanalysen i populär framställning" av Paul Federn[7] också översatt med Signe.

    1938 utkom "Tre läroböcker i psykoanalys: Nibelungens ring, Peer Gynt, Faust" författade av Georg Groddeck[8], Signe Bratt, Hermann Keyserling[9].

    Fotnoter

    1) Släktträdet
    2) Folkets parkers centralorganisation : En kortfattad redogörelse över folkparkernas utveckling 1905-1930
    3) Hugo Rönnblads sällskap 1908-1909
    4) Dagny 1908
    5) En illusion och dess framtid av Sigmund Freud
    6) Människolivet och Das Es. Sex föredrag
    7) "Psykoanalysen i populär framställning" av Paul Federn
    8) Georg Groddeck, Wikipedia
    9) Hermann Keyserling, Wikipedia

    Brattska släkten

    Denna webb berättar om Släkten Bratt från Brattfors med besläktade familjer.

    Till webben hör släktträdet med samma namn.

    Innehållet baseras främst på:

    • Helmer Bratt: Några anteckningar om släkten Bratt från Brattfors och med sannolikt befryndade släkter med namnet Bratt
    • Christian Bratt: Bratt från Brattfors. en släktkrönika
    • Anteckningar gjorda av Ellen Bratt (1893-1987)
    • Geni

    Ambitionen är att inte bara berätta om personers relationer utan även något om den tid de levde i.

    Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com