AktuelltFamiljegraven
i Alingsås
RapporterFritextsökLogga inOmVillkor
2021-05-03
Brattska släktträdetGeniRötterWikitreeGeneanet

Brattska släkten

2020-07-18

Lars Andersson (1646?-1690)

Innehåll

  • Mögsjö hytta
  • Filipstad
  • Familjen
  • Källor
  • Lars Andersson (Släktträdet) (Geni) var son till Anders Andersson (1609-) och Ingrid Jonsdotter Ekman. Lars var handlande, rådman, brukspatron. Lars födelsedag är oklar. Helmer Bratt anger 164? och Christian Bratt anger omkring 1650. Han avled 1690. 

    • Järnrötter: Lars Andersson Bratt (af Brattfors) Född: 1646 Göteborg [1]
    • Lars Andersson Bratt (abt. 1646 - 1690)[2]

    Lars var handlande i Filipstad och brukspatron på Mögsjö. 1680 köpte han Mögsjöhyttan nordväst om Filipstad. Bruket var rätt förfallet och han fick bygga en ny masugn. Han hade också arrende på stadens såg och drev lantbruk. Den 14 juni 1686 utsågs han av landshövdingen och samtliga borgarskap utsedd till rådman.

    Lars gifte sig 1677 med Elisabeth Jonsdotter Fernell (1658-1718) dotter till borgmästaren i Filipstad Jon Jonsson. När hon blivit änka  gifte hon om sig med en Christian Nachrej (1665-1722). Han blev rådman i Filipstad, brukspatron på Edsvalla och riksdagman[3], Christian blev adlad med namet von Nachrej.

    Tvister, se Helmer

    Mögsjö hytta

    I Sverige var en hytta förr ofta synonymt med ett mindre järnbruk, eller en del av ett större. Hyttan var platsen där malmen från järngruvorna smältes ned till tackjärn. Malmen transporterades från gruvan till en rostugn, varefter den rostade malmen kunde smältas i masugnen (hyttan). Biprodukt var slagg som kunde användas för byggnadsändamål men ofta finns kvar i stora högar. För att smälta exempelvis järnmalm krävs mycket höga temperaturer, vilket kräver stora mängder träkol. Skogarna runt de svenska järngruvorna höggs ner och lades i mila för att föda hyttorna med träkol som skapades i milorna genom ofullständig förbränning av veden. [4]

    Hyttans produkt, tackjärnet, kunde säljas och transporteras, men innan det kunde smidas krävdes färskning vilket gav slutprodukten för järnutvinningen: stångjärn

    Filipstads bergslag fanns de ingredienser som krävdes för att koka ihop tackjärn, nämligen forsar, skog och malm. Det växte därför upp ett stort antal hyttor i området. Vid många av hyttorna förädlade man även tackjärnet ytterligare ett steg. Smedjor, hammare och manufak- turverk byggdes, ibland i direkt anslutning till hyttan. Det som var avgörande var om det fanns tillräckligt med vattenkraft. Fanns inte det fick man förlägga verksamheten en bit bort vid något annat vattendrag. 

    De första järnhyttorna i Filipstads Bergslag är troligen från slutet av 1300-talet eller början av 1400-talet. Från 1413 vet man nämligen att gruvbrytningen i Filipstads Bergslag hade kommit igång. Då utfärdade Erik av Pommern sitt privilegiebrev för ”Järnberghet i Wermlande”. Hyttorna nämns först i Gustav Vasas jordebok från år 1540. Vid denna tid fanns 15 hyttor runt omkring Filipstad. Detta betyder att hyttor som anges vara startade 1540 med största sannolikhet är äldre.[5]

    Anlades av en tysk invandrare och lodstöpare vid namn Hans Hermansson. Han fick tillståndet och privilegiet på hyttan 1638. Var också borgmästare i Filipstad fram till 1660 då han blev tvingad att lämna ifrån sig sin hytta till några Karlstadsbor…

    Hyttan hade ingen stångjärnshammare. Blåsningar vid hyttan upphörde 1670 och 1680 ansågs hyttan vara för ”nedrutten”.  Hyttan blev samma år inköpt av handelsmannen Lars Andersson Bratt som då lät uppföra en ny masugn. [6]

    "MÖGSJÖHYTTAN 1638-1873

    Belägen ca 8 km nordväst om Filipstad, 195 m.ö.h. Omkring år 1670 upphörde blåsningarna och 1680 sägs hyttan vara ”alldeles nederrutten och förfallen”. Detta varade dock inte länge, då handelsmannen Lars Andersson Bratt redan samma år uppförde en ny masugn. År 1873 tystnade masugnen för gott och sinnerteglet från hyttan blev använt vid reparationer av torpstugor i närheten."[7]

    Släkten Bratt ägde även andra hyttor: "Storbrohyttan eller som den hette allra först, Karlsbrohyttan anlades 1589 av bergsmannen Måns Brynielsson. Hyttan är anlagd vid Lersjöns utlopp och finns med först med i jordeboken från 1591. Hyttan har genom åren genomgått otaliga ombyggnader. Nuvarande hytta ombyggdes 1853 och rostugnen byggdes 1857. Det sägs att konung Karl IX gav Karlsbrohyttan till bergsmannen Håkan Svensson i utbyte mot Wikhyttan när Filipstad grundlades. Bland ägarna har under århundraderna varit många kända bergsslagssläkter såsom Skragge, Herweg, Stockenström, Geijer, Bratt, Brattström, Sjöstedt, Ekelund, Hedberg, Gullström, Mitander, Hammarén, Wallroth, Yngström mfl. "[8]

    Filipstad

    Filipstad fick sina stadsprivilegier 6 april 1611 och är i och med det Värmlands tredje äldsta stad, endast Karlstad och Kristinehamn är äldre. Staden är uppkallad efter prins Karl Filip som var son till Karl IX och bror till Gustav II Adolf. Ända sedan 1300-talet finns tradition inom järn och gruvhantering, vilket är anledningen till att området befolkades. I området fanns stora naturrikedomar och när gruvindustrin fick ett uppsving på 1700-talet växte Filipstad fram. År 1694 förlorades stadsprivilegierna efter en brand och dessa fick man inte tillbaka förrän år 1835.[9]

    Familjen

    Lars och Elisabeth fick fyra barn varav tre nådde vuxen ålder:

    • Elisabeth Bratt (1678-1679) [10]
    • Anders Larsson Bratt (1680-1712)
    • Elisabeth Larsdotter Bratt (1681.1757)
    • Jonas Larsson Bratt (1683-1737)

    Källor

    Fotnoter

    1) Lars Andersson Bratt (af Brattfors), Järnrötter
    2) Anders Lanz
    3) ML
    4) Hytta, Wikipedia
    5) Hyttor
    6) Mögsjöhyttan (Filipstad), Värmländs industrihistoria
    7) Bergshanteringen i Filipstads Bergslag
    8) Hyttan, Filipstads Bergslags Hembygdsförening
    9) Filipstad, Wikipedia
    10) ML

    Brattska släkten

    Denna webb berättar om Släkten Bratt från Brattfors med besläktade familjer.

    Till webben hör släktträdet med samma namn.

    Innehållet baseras främst på:

    • Helmer Bratt: Några anteckningar om släkten Bratt från Brattfors och med sannolikt befryndade släkter med namnet Bratt
    • Christian Bratt: Bratt från Brattfors. en släktkrönika
    • Anteckningar gjorda av Ellen Bratt (1893-1987)
    • Geni

    Ambitionen är att inte bara berätta om personers relationer utan även något om den tid de levde i.

    Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com