Innehåll

Stadskrivare i Brätte

Krig på krig

Sverige under 1600-talet

Familjen

Källor

Anders Andersson Bratt (Släktträdet) (Geni) föddes 9 oktober 1609[1] i Brätte, som låg strax söder om Vänersborg. Han dog 5 november 1977 i Filipstad. Det är den äldsta bratten som är väl dokumenterad.

Anders var son till Anders Andersson Bratt (1580-1659) och Kerstin Larsdotter Bånge. Sonen Anders hade en äldre bror Sven Bånge, [2], som alltså valde att använda sin mammas efternamn.

↑ Stadskrivare i Brätte

Pappa Anders var köpman och stadsskrivare i Brätte. Stadsskrivare var under medeltiden fram till 1629 en stadstjänsteman, jämställd med rådman, men utan rösträtt i rådet. Stadsskrivaren hade i uppgift att föra rådets protokollbok, att som lagläsare biträda vid handläggningen av rättsmål och andra ärenden i rådstugan och rådsrätten, föra bok över stadens tomter och ägare samt utfärda burbrev. Efter 1533 kallades han vanligen (stads)syndikus. Stadsskrivaren hade högt socialt anseende och valdes ibland in i rådet.[3]

Brätte på 1500-talet

Brätte[4] var en stad vid Väners sydligaste vik, som idag är sjön Vassbotten. Den blev föregångare till dagens Vänersborg. Brätte var en handelsplats i början av 1500-talet. Namnet nämns första gången 1556.

Brätte

Platsen hade ett strategiskt läge eftersom fallen i Göta älv vid Rånnum (nuvarande Vargön) och Trollhättan tvingade sjöfarten på Vänern att lasta om sina varor här för landtransport förbi fallen på den så kallade Edsvägen. Dessutom gick vägen från det då norska Bohuslän mot Skara och vägen från Dalsland förbi platsen.

Önskan om bättre hamn, möjlighet till expansion men framförallt behov av den befäst stad vid inloppet till Göta älv, ledde till en flytt av Brätte. Den nya staden, Vänersborg, anlades på Huvudnäset cirka 5 kilometer norr om den gamla.

Läs mer om Brätte.

↑ Krig på krig

Hertig Karl, Wikipedia

Efter återkommande provokationer av danskarna besvarade Hertig Karl 1601 ett danskt angrepp Sedan som Karl IX vid riksdagen 1609 ansökte han om medel från adeln för kriget mot Polen och Ryssland samt för det väntade kriget mot Danmark. Vid riksdagen i Örebro 1610 ansågs kriget oundvikligt. På en dansk herredag i februari 1611 lyckades Kristian IV få ett beslut om krig mot Sverige och den 4 april utfärdades krigsförklaringen, som Karl IX mottog i Örebro.[5]

Under Kalmarkriget, 1611-1613 erövrades Nya Lödöse av danskarna och ett flertal av stadens borgare fick flytta till närliggande köpstäder, de flesta till Brätte vars invånarantal ökar från 200 till 450.

I samband med Kalmarkriget 1611-13 blev Brätte tillflyktsort för många borgare från Nya Lödöse då staden bränts och senare ockuperats av Danmark. Brätte upplevde en kort blomstringstid innan man på 1620-talet fick konkurrens av den nya staden Göteborg.[6]

Nya Lödösa var en stad på samma plats som stadsdelen Gammelstaden i Göteborg ligger. När Nya Lödöse erövrades fick Brätte ta över rollen som landets enda utskeppningsort i väster fram till 1619 då Sverige fick tillbaka de förlorade områdena vid Älvsborgs andra lösen.[7]

1609 avtalade kung Karl IX med Sjujskij om att en svensk armé på 5000 man skulle gå in i Ryssland och sätta Sjujskij på ryska tronen. Marschen mot Moskva inleddes samma år. Fälttåget avslutade med att den svenska hären förintades den 25 juni 1610.[8]

Men detta nederlag övergick i ett nytt krig med Ryssland. Svenska trupper angrep Ryssland i augusti 1610. Vid Freden i Stolbova februari 1617 förnekade Ryssland tillgång till Östersjön och tilldelade Sverige landskapet Ingermanland samt städerna Ivangorod, Jama, Koporje och Nöteborg. [9]

Redan från födselns märkte Anders (1609) av skärmytslingarna med danskarna. Föräldrarna måste ha berörts i hög grad.

↑ Sverige under 1600-talet

Vid 1600-talets inledning bodde det ungefär en miljon människor inom det svenska rikets gränser. Hundra år senare, 1718, fanns det omkring 1,8 miljoner invånare i Sverige och Finland. Trots de många krigen med dess utskrivningar av soldater skedde en stark befolkningsökning i landet under tidsperioden. I Sverige hörde mellan 93-95 procent av befolkningen till allmogen (bönder, torpare, tjänstefolk och arbetare) och omkring 3-4 procent var borgare. De övriga procenten av befolkningen tillhörde prästerskapet och adeln.[10]

Vid 1600-talet början såg Sveriges gränser annorlunda ut mot vad de gör idag. Det var bara en mindre yta av västkusten som faktiskt tillhörde dåtidens Sverige. Bohuslän, Halland och Skåne tillhörde det dansk-norska riket. Mellan den bohuslänska och halländska kusten fanns ett mindre kustområde som tillhörde Sverige och där låg även den enda stora staden, nämligen Nya Lödöse - Sveriges utpost i väst. Nya Lödöse var en av de större svenska städerna och hade som mest kanske 1400 invånare.

Nya Lödöse hade stadsprivilegier från statsmakten och var formellt en stad, men alltså en mycket liten sådan i Europas periferi. Den skulle kunna beskrivas som en blandning av handelsstation, administrativ utpost och bondby. Nya Lödöse blev en av de viktigaste städerna i landet, med minst en stadskyrka inne i staden och ett franciskanerkloster utanför. Staden kom även att drabbats svårt av krig vid flera tillfällen på grund av sitt strategiska läge med en välplacerad hamn nära Göta älvs mynning.

I Nya Lödöse möttes människor, föremål, mat och idéer från många olika platser. Utifrån tullängder och andra historiska skriftkällor verkar det som att många av stadsborna tog del i den internationella handeln som gick mellan Nya Lödöse och en rad andra hamnar i Europa som förde människor hit. Ganska få hade dock utrikeshandel som huvudsyssla. Människor från andra platser kom också till staden för att köpa och sälja saker i mindre skala. Eller så for de hit därför att här fanns det jobb.

Den stora aktören i detta sammanhang var Hansan, som dominerade handeln i stora delar av mellersta och norra Europa. Med resenärerna kom kunskaper om andra delar av världen, mestadels om Nordeuropa, men kontaktytorna var större än så. Nya Lödöseborgarna köpte varor från Spanien och Portugal, länder som deltog i den omfattande kolonisationen av de amerikanska kontinenterna. [11]

↑ Familjen

Anders var gift med Ingrid Jonsdotter Ekman. De fick 18 barn. Fem av den dog i späd eller ung ålder. Då saknas uppgift om datum för födelse och död.

• Anders (dog späd)
• Anders (dog späd)
• Anna (dog ung)
• Brita (dog ung)
• Hedvig (dog ung)
• Lars Andersson (f. 1646) Geni
• Anders Andersson Bratt (f. 1648) Geni
• Jonas Andersson Bratt (1648-1692)
• Petter Andersson Bratt (f. 1650) Geni
• Anna Andersdotter Bratt (f. 1650) Geni
• Christina Bratt (1658-) Geni
• Erik Andersson Bratt (f. 1662) Geni
• Maria Andersdotter Bratt (f. 1664) Geni
• Gustaf Andersson Bratt (f. 1665) Geni
• Christian Andersson Bratt (f.1666) Geni
• Agneta Andersdotter Bratt (1669-) Geni
• Daniel Andersson Bratt (1670-1695) Geni
• Johan Andersson Bratt (-1692) Geni
• Jonas Andersson Bratt (f. 16?) Geni

De två första barnen avled i under barnaåren. Sedan kom Lars som föddes i Göteborg 1646. Pappa Anders var då 36 år. Ingrid som lär ha varit född före 1920 var således några år yngre, men ingen flicka vilket var vanligt när första barnet kom - även om det i detta fall var det tredje. Att födseln skedde i Götborg tyder på att paret då bodde i Brätte. Kanske var det det tråkiga erfarenheterna med de två första barnen som gjorde att de tog sig till Göteborg för att få god hjälp i den större staden.

Men Erik Fernow skrev 1768 i "Lärda tidningar"

I staden Brette på Dal bodde en borgare vid namnet Anders Andersson. När nämnda stad 16== blev utdömd, tog hans son sitt pick och pack på ryggen och gick till Wärmelands Bärgslag, där han genom handel med tobak, järn och annat smått, tjänte sig up til dess han blef en myndig Bruks=Patron vid Bratfors. Hans namn var Anders Bratt och dog vid pass 1670. Han var far till 18 barn, 11 söner och 7 döttrar och stamfar förmånga släkter, ja de förnämsta både Frälse och Ofräsle i Hela Wäremland.

Christian Bratt kommenterar detta:

Frånsett dödsåret verkar det stämma, för Brättes förflyttning ägde rum 1642 och den 2 juli 1643 erhäll Anders - som då skrevs sig Bånge - burskap som borgare i Karlstad. Helmer Bratt uppger att att han då en tid varit bruksbokhållare i Storfors. Den 14  april 1656 slutar Anders som borgare i Karlstad och vinner i stället burskap i Filipstad.

Men kan det då stämma att Lars föddes 1646 i Göteborg? Tog sig verkligen föräldrarna till Göteborg för födseln? En annan märklighet; Två barn som fick namnet Anders dog i späd ålder. Tydligen ville man att den förstfödde pojken skulle ha pappas förnamn i likhet med generationerna före. Hur kommer det sig då att den den tredje polken fick förnamnet Lars och inte Anders, utan det namnet fick sonen därefter. Kan det vara så att Anders föddes före Lars?

Nästa barn, Anders, kom kom två år senare.

↑ Källor

• ULF BARCK-HOLST. Brätte stad och dombok. Bidrag till Vänersborgs förhistoria. Ystad 1944.
• Årtal i Vänersborgs historia, 1600-talet
• "Folk flydde upp på bergen"
• Staden som inledde sin historia som flyktingläger
• Historia, SO-rummet
• Enorma klasskillnader i 1600-talets Sverige, Släkthistoria
• Brätte - Vänersborgs föregångare, Vänersborgs museum