2023-09-06
Havsströmmar.
Haven har lagrat mer än 90 procent temperaturökningen som orsakats av klimatförändringarna. Denna värme sprida jorden runt av strömmar.
⇑ Solens energi
Publ 2023-09-06
Haven har en enorm förmåga att lagra värme, vilket gör att de genom tiderna haft en viktig roll för att stabilisera klimatet. Beräkningar som gjorts för de senaste 50 åren visar att haven tagit upp över 90 procent av temperaturökningen som orsakats av klimatförändringarna. [1]
⇑ Överföring av värme
Publ 2023-09-06
Värme överförs mellan hav och atmosfär genom strålning, konvektion, värmeledning samt vind och strömmar.
Havsytan avger infraröd strålning (värmestrålning) till atmosfären. Genom konvektion stiger värmen upp mot ytan. Värmeledning innebär att vattenskikt värmer svalare närliggande skikt. Värme Vindar och strömmar
⇑ Strömmar i haven
Publ 2023-09-06
En havsström är en mer eller mindre regelbunden rörelse av havsvatten i någon av jordens hav eller oceaner. Havsströmmar kan vara tusentals kilometer långa och har mycket stor betydelse för klimatet och ekosystemen. Till exempel gör Golfströmmen att klimatet är betydligt varmare i nordvästra Europa liksom Californiaströmmen gör klimatet på Hawaii betydligt svalare jämfört med andra regioner på motsvarande breddgrader.
Det finns tre huvudsakliga krafter som skapar havsströmmar: vinden, skillnader i vattendensitet (temperatur och salthalt) och tidvattenströmmar (månens och solens påverkan) [2]
⇑ Vinden
Publ 2023-09-06
Den kraft som är mest betydelsefull för de stora ytliga havsströmmarna är vinden. Vinden påverkar havsytan genom direkt friktion i vindriktningen, men corioliseffekten gör att vattenrörelsen inte rör sig i samma riktning ned i djupare vattenskikt. Vattenrörelsen rör sig i stället vinkelrätt mot vindriktningen, till höger på Norra halvklotet och till vänster på Södra halvklotet. Rörelsen sker i ett 10–200 meter djupt lager, ekmanskiktet, och kallas ekmantransport.
⇑ Täthet
Publ 2023-09-06
Djupa havsströmmar drivs huvudsakligen av skillnader i täthet (densitet), som beror på vattnets salinitet och temperatur. När vattnets täthet ökar som en följd av avkylning och tillförsel av smältvatten på högre latituder sjunker det mot botten.
Sådant djupvatten uppstår endast på ett begränsat antal platser i Nordatlanten och vid Antarktis. Det sjunkande djupvattnet skapar undervattensfloder utefter på havsslätterna, och ersätts med varmare och lättare vatten från ekvatorn.
Systemet kallas för den termohalina cirkulationen eller det termohalina transportbandet. I princip transporterar cirkulationen kallt vatten österut på större djup, med ett ytligare returlopp av varmare vatten i västlig riktning.
⇑ Tidvatten
Publ 2023-09-06
Tidvatten avser variationer i havsvattnets nivå med perioder på ungefär ett halvt dygn. Månens (och solens) gravitation orsakar flodberg på båda sidor av jordklotet. Dessa vattenansamlingar rör sig över havets yta eftersom jorden roterar kring sin axel.
⇑ Havsström
Publ 2023-09-08
En havsströms riktning och styrka påverkas av havsbottens och strändernas form samt interaktioner med andra strömmar. Havsströmmar rör sig främst horisontellt i havens övre skikt.
⇑ Exempel på havsströmmar
Publ 2023-09-06
- Norska strömmen
- Golfströmmen
⇑ Källor
Publ 2023-09-08