Aktuellt

2026-04-27 NYHET

Energins minskade betydelse

Fossil energi har mindre betydelse för utvecklingen av BNP.

title
Diagrammet visar fysisk energintensitet, dvs hur mycket energi som används per BNP-enhet.

Oljekrisen 1973 var en period under 1970-talet då priserna på olja gick upp mycket drastiskt. Detta föregicks av oktoberkriget 1973 mellan å ena sidan Egypten och Syrien och å andra sidan Israel. OAPEC-länderna vägrade att exportera olja till stater som hjälpt Israel i oktoberkriget. Energin skulle sparas, och man började debattera alternativa energikällor.   (Wikipedia)

Det är intressant att notera att fossilt bränsle numera har betydligt mindre betydelse för ekonomin än då. Sedan 1970-talet har energins andel av BNP minskat kraftigt Det gäller både fossila bränslen och el. 

Läs mer...

2026-04-27 NYHET

Energikrisen

Överdrivs Hormuz-krisen? 

title
Fossil fuel production, World in data

Cirka 20 % av världens totala oljekonsumtion passerar genom sundet. Cirka 20–25 % av världens LNG-handel går genom Hormuz. Dessutom transporteras kvävegödselmedlen (som ammoniak och urea) tillverkas med hjälp av naturgas. Naturgas används för att producera väte blir ammoniak blir  gödsel

Stora producenter som Saudiarabien, Irak, Förenade Arabemiraten och Kuwait är beroende av att sundet hålls öppet

Hur besvärligt är priset på olja?

Läs mer...

2026-04-15 NYHET

Klimatpolitiska rådet 2026

Klimatpolitiska rådet och dess uppdrag

I juni 2017 antog riksdagen med bred majoritet ett nytt klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Syftet med ramverket är att säkerställa långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genom föra den omställning som krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål.

Ramverket skapar ordning och reda i klimatpolitiken och är en nyckelkomponent i Sveriges arbete med att leva upp till det globala Parisavtalet. Det klimatpolitiska ramverket innehåller tre delar: klimatmålen, klimatlagen och Klimatpolitiska rådet.

Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå ifrån det långsiktiga klimatmålet och anger hur arbetet ska bedrivas.

Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan. Rådet har åtta ledamöter med hög vetenskaplig kompetens inom relevanta områden och stöds av ett kansli med fyra anställda. 

Enligt regeringens instruktion är Klimatpolitiska rådets uppdrag att ”utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat”.

Källor

Läs mer...

2026-03-28

Henrik Jönsson om vindkrisen

Olönsam och miljöskadlig

Henrik Jönsson om videokrönka om vindkrisen är mördande. Hur kan någon försvara denna skadliga verksamhet? 

SVT kampanjar för vindkraft

title
Ur Henrik. Jönssons videokrönika 2026-03-28

SVT propagerar för fortsatt utbyggnad av vindkraften - samtidigt som vindkraftens baksidor blir allt mer uppenbara. Vad innebär egentligen vindkraften för Sveriges energiförsörjning? Vem tjänar pengar på vindkraftssatsningar trots att vindbolagen gör enorma förluster varje år? Och vad händer med ett samhälle som sätter gröna vinddrömmar före verklighetens förutsättningar? 

Utbyggnaden av vindkraften saktar ned vilket enligt SVT:s Agenda är djupt oroväckande eftersom det riskerar att bromsa Sveriges gröna omställning. Regeringen har ju satsat stort på att få till ny kärnkraft. Men samtidigt har utbyggnaden av vindkraften stannat av.

Läs mer...

2026-03-25

WMO om 2025

WMO:s rapport om klimatets tillstånd bekräftar de varmaste 11 åren någonsin 2015-2025

  • Jordens energiobalans är högst på sextiofem år
  • Havet har absorberat ungefär arton gånger den årliga mänskliga energiförbrukningen varje år under de senaste två decennierna
  • Extremt väder påverkar miljontals och kostar miljarder

Världsmeteorologiska dagen: observera idag för att skydda morgondagen

Läs mer...

2026-03-24

Sol- och vind ger högre elpriser enligt FN

En ny rapport från FN:s ekonomiska kommission för Europa visar att sol- och vindkraft leder till högre elkostnader. Det skriver professor Jonas Kristiansen Nøland.

2025 hävdade Internationella byrån för förnybar energi (IRENA) i ett pressmeddelande att 91% av nya projekt inom sol- och vindkraft är billigare än fossila alternativ. Centralt inom FN beskrevs detta som en positiv tipping point.

Det glada budskapet hyllades okritiskt av flera internationella medier, däribland Reuters, The Guardian, Al Jazeera och Associated Press (AP). I Sverige uppmärksammades det av SVT Nyheter och Danske Bank.

Läs mer...

2026-03-23

196 solcellsföretag konkursade 2025

Christian Sandström berättar i Affärsvärlden att 226 solceller.företag i gick i konkurs 2015.

Soltech-ägda Sesol har begärts i konkurs. Bolaget hade som mest uppåt tusen anställda och omsatte 2,5 mdr kr under 2023. Året därpå föll intäkterna till 727 Mkr och bolaget gjorde en förlust på 662 Mkr.

Hushållens investeringsvilja har sjunkit väsentligt de senaste åren. Enligt Soltechs VD Patrik Hahne har efterfrågan på solenergi fallit ytterligare under början av 2026.

196 konkurser 2025

Sesol och Soltech är inte ensamma om att ha problem. Under 2025 gick 196 installatörer av solceller i konkurs, vilket kan jämföras med 147 konkurser 2024. Det motsvarar en ökning på 33%, enligt siffror från sol- och batterisajten Laddtorsk.

Läs mer...

2026-03-20

False Alarm, Björn Lomborg

Björn Lomborg om False Alarm

We live in an age of fear – particularly a fear of climate change. Children line the streets in protest, while adults wonder whether it’s ethical to start a family. Activists warn us that the planet faces ‘slaughter, death, and starvation,’ and Time magazine tells readers to ‘Be worried. Be very worried.’ A 2019 poll found that almost half of the world’s population believes climate change will likely end the human race.

Läs mer...

2026-03-16

Koldioxidinfångning

En av Sveriges största koldioxidutsläppare – cementföretaget Heidelberg i Slite på Gotland – skrotar planerna på att rena sina utsläpp, trots att bolaget gör miljardvinster. Efterfrågan på grön cement är för liten och satsningen är inte möjlig utan ett stort tillskott från staten, enligt företaget.

Heidelberg pausade 2025 de långt gångna planerna på att fånga in och lagra koldioxid från cementtillverkningen. Heidelberg är Sveriges fjärde största koldioxidutsläppare med 1,8 miljoner ton varje år. Det är fyra procent av hela Sveriges utsläpp.

Trots att planerna kommit långt och det bara var ett och ett halvt år från ett investeringsbeslut drog man i handbromsen. Den direkta orsaken var att företaget nekades åtta miljarder kronor i stöd från staten genom Industriklivet eftersom pengarna där var slut.

Mångmiljardvinster

En anläggning skulle kosta minst 15-20 miljarder, uppger företaget. Den svenska verksamheten i Materials Sverige har gjort en vinst på sammanlagt 2,7 miljarder de senaste fem åren (2020-2024). Moderbolaget tjänar betydligt mer. Det har de senaste åren gjort en vinst på omkring 20 miljarder kronor varje år.

Att rena bort koldioxiden skulle även minska Heidelbergs kostnader för utsläppsrätter, vilket enligt företaget kommer att uppgå till ett par miljarder varje år om tio år. Ändå är det olönsamt, menar Heidelberg.

Saknas sug efter grönare cement

Läs mer...