Jan Gustaf Bratt, 1912–2004

Född: 12 maj 1912 i Stockholm
Avliden: 14 november 2004 i Essex, Storbritannien, 92 år gammal.

Föräldrar

Far: Iwan Iwansson Bratt
Mor: Signe Katarina Jolin

Syskon

Nancy Katarina Bratt
Göran Christian Bratt
Sven Iwan Bratt

Partner

Lilian Fidler
Gift 1934, skilda 1944.
Sigrid Margareta Carlén
Gift 1945, skilda omkring 1950–1952.
Alice Margareta Högfors
Gift 1953, skilda 1970.
Anna Maria Brita Ek
Gift 1970 och förblev tillsammans fram till hennes död 1992.

Barn

Helen Berg
Agneta Bratt
Ingela Cole
Signe Margareta Edwinsson

Utbildning

Studerade medicin i Stockholm. Avlade medicine licentiatexamen 1938. Specialiserade sig inom öron-, näs- och halssjukdomar samt den då nya disciplinen foniatri (röst-, tal- och språkmedicin).

Bostadsorter

Stockholm (barndom och studietid)
Göteborg (yrkesverksam under flera decennier)
Hindås utanför Göteborg
Senare år även vistelse i Storbritannien, där han avled i Essex.

Speciella händelser

Var en av pionjärerna inom svensk foniatri, ett medicinskt område som behandlar röst- och talstörningar. Förestod den foniatriska polikliniken i Göteborg under åren 1943–1956. Bedrev därefter privat specialistpraktik inom öron-, näs- och halssjukdomar. Var verksam som läkare i Hindås under senare delen av yrkeslivet. Blev under 1970-talet omtalad i samband med debatten kring läkemedlet THX, som vissa läkare använde experimentellt mot olika sjukdomstillstånd innan myndigheterna stoppade användningen.

Kort biografisk sammanfattning

Jan Gustaf Bratt växte upp i en intellektuellt och medicinskt präglad familj där fadern Iwan Bratt var läkare och psykoanalytiker. Han följde själv den medicinska banan och blev en av de tidiga svenska specialisterna inom foniatri. Under större delen av sitt yrkesliv var han verksam i Göteborgsområdet, där han kombinerade kliniskt arbete med utvecklingen av svensk tal- och röstmedicin. Efter ett långt yrkesliv avled han 2004 i England vid 92 års ålder.

---

Barndom och familj

Jan Gustaf Bratt föddes den 12 maj 1912 i Stockholm som son till läkaren och psykoanalytikern Iwan Iwansson Bratt och hans hustru Signe Katarina Jolin. Han växte upp i en akademiskt präglad miljö där medicin, samhällsfrågor och kultur hade en viktig plats i familjelivet.

Bland hans syskon fanns bland annat Nancy Katarina Bratt, Göran Christian Bratt och Sven Iwan Bratt.

Läkarutbildning och specialisering

Jan Gustaf Bratt valde tidigt att följa den medicinska banan och utbildade sig till läkare i Stockholm. Han avlade medicine licentiatexamen 1938 och fortsatte därefter med specialistutbildning inom öron-, näs- och halssjukdomar.

Han kom samtidigt att intressera sig för den framväxande specialiteten foniatri, det medicinska området som behandlar röst-, tal- och språkstörningar. Under de följande årtiondena blev han en av pionjärerna inom svensk foniatri.

Göteborgsåren

Under 1940-talet flyttade Jan Gustaf Bratt till Göteborg där han kom att verka under en stor del av sitt yrkesliv. Mellan 1943 och 1956 ansvarade han för den foniatriska verksamheten i staden och arbetade med patienter med röstproblem, talstörningar och olika former av språksvårigheter.

Hans arbete bidrog till att etablera och utveckla foniatrin som medicinsk specialitet i Sverige. Efter tiden inom den offentliga vården fortsatte han som privatpraktiserande specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar.

Familjeliv

Jan Gustaf Bratt var gift flera gånger under sitt liv och fick flera barn. Familjen kom under olika perioder att vara bosatt både i Göteborgsområdet och senare i orten Hindås öster om Göteborg.

Bland hans barn återfinns Helen, Agneta, Ingela och Signe Margareta, vilka senare kom att bilda egna familjer och föra släkten vidare.

Senare år

Under senare delen av livet hade Jan Gustaf Bratt anknytning även till Storbritannien. Han avled den 14 november 2004 i Essex, 92 år gammal.

Han efterlämnade minnet av en läkare som under många år arbetade med människors röst och talförmåga och som bidrog till utvecklingen av ett nytt medicinskt område i Sverige.

Betydelse

Jan Gustaf Bratt tillhör den generation läkare som byggde upp flera av den moderna svenska sjukvårdens specialiteter efter andra världskriget. Hans arbete inom foniatrin gjorde honom till en av de tidiga företrädarna för svensk röst- och talmedicin och gav honom en plats i den svenska medicinhistorien.