2024-12-15

Handelsavtalet EU - Mercosur

EU har ingått ett preliminärt avtal med omfattande syamerikanska handelsorganisationen Mercosur. Några av EUs medlemsländer motsätter sig avtalet, t.ex. Frankrike och Polen.

⇑ Sydamerikanskt samarbete om handel

Mercosur (spanska: Mercado Común del Sur, portugisiska: Mercado Comum do Sul) är en ekonomisk och politisk samarbetsorganisation i Sydamerika. Organisationen syftar till att främja handel och ekonomisk integration mellan medlemsländerna, samt att stärka samarbetet inom politik och kultur.

Mercosur Grundades 26 mars 1991 genom Asunciónfördraget med huvudsyfte att skapa en gemensam marknad, liknande EU, för att underlätta handel och ekonomiskt samarbete. Huvudkontoret ligger i Montevideo, Uruguay.

⇑ Associerade medlemsländer

 - Bolivia (på väg att bli fullvärdig medlem)
 - Chile
 - Colombia
 - Ecuador
 - Guyana
 - Peru
 - Surinam

⇑ Funktion och mål

  • Frihandel mellan medlemsländerna.
  • Gemensamma tullregler mot länder utanför Mercosur.
  • Ekonomisk integration och utveckling inom regionen.
  • Samarbete inom transport, jordbruk, industri, och andra sektorer.
  • Förstärkning av politiska och sociala relationer.

⇑ Betydelse

Mercosur är en av världens största ekonomiska block och spelar en viktig roll för handel och politik i Sydamerika. Organisationen har också samarbete med andra ekonomiska block och länder utanför regionen, inklusive EU.

⇑ Utmaningar

  • Oenighet mellan medlemsländerna om politiska och ekonomiska riktlinjer.
  • Ekonomiska kriser inom vissa medlemsländer (t.ex. Argentina).
  • Svårigheter att upprätthålla en enhetlig politik och tullunion.

⇑ Överenskommelse

Den 6 december 2024 nådde Europeiska unionen (EU) och Mercosur-länderna (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) en politisk överenskommelse om ett omfattande frihandelsavtal. Avtalet syftar till att skapa en av världens största frihandelszoner genom att avskaffa tullar på över 90 procent av varorna mellan parterna, vilket beräknas spara EU-företag cirka 4 miljarder euro årligen i tullavgifter.  Samtidigt bortfaller tullintäkterna till EU.

⇑ Stödjande EU-länder

Sverige och Tyskland har uttryckt starkt stöd för avtalet, med betoning på de ekonomiska fördelarna och möjligheten att stärka handelsrelationerna med Sydamerika. Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa har uppmanat EU att slutföra förhandlingarna och framhävt vikten av avtalet både ekonomiskt och geopolitiskt. [1]

⇑ Kritiska EU-länder

Frankrike och Polen har uttryckt starka reservationer mot avtalet. Frankrike har framfört oro över potentiell orättvis konkurrens för europeiska jordbrukare och bristande miljöskydd i Mercosur-länderna. President Emmanuel Macron har kallat avtalet "oacceptabelt" och försökt samla andra EU-länder i opposition. 

Polens premiärminister Donald Tusk har också motsatt sig avtalet i dess nuvarande form, med hänvisning till behovet av att skydda polska jordbrukares intressen. 

Italienska regeringen anser att det för närvarande inte finns förutsättningar för att godkänna avtalet. De betonar att tillräckliga skyddsåtgärder och kompensationer måste garanteras innan Italien kan ge sitt godkännande. [2]

Andra länder som Österrike och Irland har också uttryckt kritik mot avtalet. [3]

För att blockera avtalet krävs en blockerande minoritet bestående av minst fyra EU-länder som tillsammans representerar 35 procent av unionens befolkning. 

⇑ Osäkra EU-länder

Italien har uttryckt oro över avtalet och kräver adekvata skyddsåtgärder och kompensation för att skydda sina jordbrukare. Italienska tjänstemän har angett att de nuvarande villkoren inte är tillräckliga för att underteckna avtalet. 

⇑ Tvister

Om politiska beslut påverkar handeln, är det möjligt att "ombalansera" handelsavtalet. Om en part har brutit mot Paris klimatavtal kan handelsavtalet avbrytas.[4]

⇑ Källor

Publ 2024-12-18