2026-05-28
Antisemitism är fördomar, fientlighet, hat eller diskriminering riktad mot judar just för att de är judar.
Antisemitism är ett samlingsbegrepp för fördomar, fientlighet, hat eller diskriminering riktad mot judar just för att de är judar. Det är en form av rasism och främlingsfientlighet som har en mycket lång och komplex historia.
Begreppet myntades i Tyskland under slutet av 1800-talet för att ge judehatet en "vetenskaplig" eller sekulär klang, men fenomenet är betydligt äldre än själva ordet. Här är en sammanfattning av hur antisemitism brukar delas upp historiskt och hur den tar sig uttryck:
Läs mer...
2026-05-28 (engelsk version)
Sverige kanske inte klarar EUs ESR-mål för bl.a. transporter. Det gör inte heller Tyskland, Frankrike och flera andra länder. ESR kräver 50% minskning till 2030 jämfört med 2005. Det Sverige gjort före detta datum räknas inte. Sverige har mycket låga utsläpp jämfört med övriga länder.
Sverige kanske inte klarar EUs ESR-mål. Det är obligatoriska mål som EU lagt på varje enskilt medlemsland. Målet gäller inrikestransporter, bostadsuppvärmning, jordbruk och mindre industrier.
Men Sverige är inte ensamt om att inte klara dessa mål. Detsamma gäller ytterligare 13 länder. Hit hör bl.a. Tyskland, Frankrike, Italien och Nederländerna.
ESR-mål kräver 50% minskning till 2030 jämfört med 2005. Det innebär att allt Sverige gjort före detta datum inte räknas.
Sverige har mycket låga utsläpp i ton/person jämfört med övriga länder: Sverige 2,9 Danmark 5,6 Tyskland 4,8 Frankrike 4,3
Polen 4.0. Bara tre länder har lägre utsläpp än Sverige:, Malta (2,8), Bulgarien (2,7), Rumänien (2.6)
Klimatmålet ESR
ESR (Effort Sharing Regulation) är de nationella, juridiskt bindande klimatmål som EU har lagt på varje enskilt medlemsland för de sektorer som inte ingår i den stora utsläppshandeln (ETS). Det handlar främst om inrikestransporter, bostadsuppvärmning, jordbruk och mindre industrier.
Läs mer...
2026-05-23 (engelsk version)
Beslut om flerårsbudgeten 2028-2034 ska tas 2027. Kommissionen föreslår 1 984,9 miljarder för perioden. Det motsvarar 1,26% av medlemmarnas totala BNI. Budgeten för nuvarande period 2021-2027 uppgår till 1 074,3 miljarder euro. Budgeten för nästa sjuårsperid ökar alltså med 54%!
Rikare länder betalar mer
EU:s budget finansieras i huvudsak av EU-ländernas medlemsavgifter. Ett syfte med budgeten är att jämna ut skillnaden mellan rikare och fattigare regioner i EU och att finansiera delar av det europeiska jordbruket.
Inom EU har budgeten namnet Multiannual Financial Framework (MFF)
Rikare länder betalar mer än fattiga i medlemsavgift men Sverige har rabatt på sin avgift. De två största utgiftsposterna i budgeten går till regioner och till jordbrukare. Budgetens storlek motsvarar 1,02 procent av EU-ländernas BNP.
Beslut 2027
Kommissionen har presenterat sitt första förslag till nästa flerårsbudget för 2028 - 2034. Diskussionerna mellan EU-länderna har startat och de väntas nå en budgetuppgörelse under 2027.
Totalt uppgår den nya sjuårsbudgeten i förslaget till 1 984,9 miljarder euro och då ingår återbetalningen av lånen (168 miljarder euro) till EU:s stora återhämtningsfond efter coronapandemin. Storleken beror både inflationen, återbetalning av coronofonden och på att medlemsländerna har lagt till nya prioriteringar som säkerhet och konkurrenskraft.
Alla EU-länder har veto när unionens flerårsbudget beslutas.
Läs mer...
2026-05-22
Vid mötet 21-22 är det tre frågor som har extra betydelse: Stöd till Ukraina, försvarskostnaderna och medlemmarnas åtaganden. Till det kommer ämnen som totalförsvaret, civilt försvar och motståndskraft.
Möte med utrikesministrarna
Den 21–22 maj står Sverige värd för Natos informella utrikesministermöte, som äger rum i Helsingborg. Genom värdskapet visar Sverige sin ambition att vara en aktiv och konstruktiv allierad i Nato.
Sveriges roll i Nato
Nato är en försvarsallians som syftar till att värna de allierades frihet och säkerhet. Här hittar du frågor och svar och information om regeringens arbete och politik i Nato och vad Natomedlemskapet innebär för Sverige.
EUs roll
Försvarsminister Jonson: EU kan göra mer – utan egen armé f=2&t=Toppmöte i Ankara i sommar&d=ändringsdatum##
Vidmötet ligger fokus på ett antal centrala och aktuella säkerhetspolitiska frågor. Mötet, som leds av Natos generalsekreterare Mark Rutte med Sverige som värdland, fokuserar framför allt på följande huvudämnen:
Läs mer...
2026-05-21
Tyskland motsätter sig gemensam EU-upplåning
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz förklarade på torsdagen att Tyskland inte kan stödja ny gemensam EU-upplåning för att finansiera unionens kommande flerårsbudget, skriver Financial Times. Merz, som talade vid Karlspriset i Aachen, vill i stället se omprioriteringar mot konkurrenskraft och försvar. Uttalandet skärper motsättningarna med Frankrike, som driver på för ny gemensam upplåning inför flerårsbudgeten från 2028.
EU-parlamentet i Strasbourg: Budget
Europaparlamentets utskott har föreslagit en budget på totalt 1,8 biljoner euro för åren 2028 till 2034, vilket är mer än vad EU-kommissionen har föreslagit. Både Charlie Weimers (sd) och Evin Incir (s), somföljer en traditionell svensk restriktiv budgetlinje, var kritiska mot att budgeten föreslås bli större och tänkte rösta ner förslaget.
Läs mer...
