Klimatbloggen

Jordens atmosfär

Atmosfär

Atmosfären är ett lager av gaser som omger en himlakropp som har tillräcklig med massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.[1] Vissa planeter består mestadels av olika gaser. Med atmosfär avses då bara de yttre lagren, se gasjättar.

En stjärnatmosfär består av de yttre delarna av stjärnan, vanligen avses från den ogenomskinliga fotosfären och utåt. Stjärnor med jämförelsevis låg yttemperatur kan bilda molekyler i sin yttre atmosfär. Jordens atmosfär innehåller syre som de flesta levande organismerna andas samt koldioxid som används av växter, alger och cyanobakterier i fotosyntesen. Atmosfären skyddar också levande organismer från skador från solens ultravioletta strålning. Jordatmosfärens nuvarande sammansättning är ett resultat av biokemisk påverkan av uratmosfären under miljarder år. (Wikipedia)

SMHI: Atmosfärens olika lager

Jordens atmosfär brukar delas in i olika lager (skikt) beroende på dess höjd och egenskaper, till exempel om temperaturen sjunker eller stiger med tilltagande höjd. Det finns flera olika typer av indelningar, här förklaras den vanligaste, som är baserad på temperaturens förändring med höjden.

Atmosfären delas in i olika lager beroende på hur temperaturen i genomsnitt förändras med höjden över jordytan.

I det lägsta skiktet kallat troposfären avtar vanligen temperaturen med ökande höjd. Där finns cirka 70-80% av atmosfärens massa. Det är cirka 6-18 km högt beroende på var på jorden man befinner sig.

Gränsen till nästa skikt kallas för tropopausen. I polartrakterna ligger tropopausen vanligen under 10 km medan den i tropikerna kan ligga över 15 km.

Troposfären innehåller också i praktiken nästan allt vatten i atmosfären och det är här allt väder sker. Naturligtvis ett påstående som inte är helt sant. Naturligtvis blåser det även högre upp och ibland kan den lilla mängd vattenånga som förekommer högre upp bilda moln.

Ovanför troposfären och upp till cirka 50 km höjd har vi stratosfären. I den lägre stratosfären är temperaturen ganska konstant och i den övre sker det en ökning av temperaturen upp till nära noll grader vid gränsen (stratopausen) till nästa skikt. Detta beror på att ozonet på dessa höjder absorberar strålning från solen vilket värmer upp atmosfären. Här förekommer ibland även de ovanliga pärlemormolnen på cirka 20 km höjd.

Ytterligare högre upp från jordytan ligger mesosfären. Där avtar återigen temperaturen med höjden för att vid mesopausen bli atmosfärens kallaste område. Paradoxalt blir mesopausen som allra kallast under sommaren. Det är också då som det kan bildas nattlysande moln på omkring 85 km höjd.

Atmosfärens olika lager


Hans Iwan Bratt 2017-12-10 Tillgänglig för Alla Ändra text Visa sida