Klimatbloggen

2018-11-30

Ole Humlums oktoberrapport om klimatet

Den norska klimatforskare Ole Humlum sammanställer varje månad statistik om klimatet från en rad etablerade forskningsinstitutioner. Nyhetsbrevet har kommit ut med likartat innehåll sedan 2009. Det underlättar studier av utvecklingen.

Climate4you Oktober 2018 Ole Humlums nyhetsbrev.

Den globala temperaturen faller sedan peaken 2016 orsakad av El Niño. Temperaturen var i stort sett oförändrad mellan år 2000 och 2014. Därefter steg temperaturen pga El Niño. Det ser ut som om temperaturen inom något år är tillbaka i nivån mellan 2000-2014.

Det har varit två ovanligt starka El Niño med höjdpunkter 1998 och 2016 vilket gör det svårt att uppskatta den långsiktiga trenden.

Ett avvikande institut är GISS som fortsätter att justera ned äldre värden för att därmed kunna visa på en senare temperaturstegring.

Temperaturavvikelse från de senaste 10 årens temperatur
GISS 1979: 0.25 2018: 0.9 = +0,65
UAH 1979: -0,1 2018: 0.4 = +0,5
RSS 1979: 0 2018: 0.4 = +0,65
HACRUT 1979: 0,1 2018: 0.7 = +0,6
(utjämnade värden med löpande 37-månaders värden)

Det ger 0,3 grader per decennium

Luftens temperatur vid havsytan följer den globala utvecklingen. 71 % jordens yta är hav och väger tungt i beräkningen av den globala temperaturen.

Även temperaturen i havens översta del 100 m följer den globala temperaturutvecklingen. Havens temperatur i lagret ned till 1900 meter stiger. 2004 var den 6,38 grader. 2018 6,42 grader. Det är små förändringar men den uppvärmda massan är enorm. 686 miljoner km2 vatten.

Temperaturen i norra Atlanten föll sedan 2007, men började åter stiga 2016 vilket fortsätter idag. Golfströmmens temperatur föll sedan 2006 men stiger något sedan 2016.

Atmosfärens temperatur faller påtagligt på 17 km höjd, stiger svagt på 2 km och är oförändrad däremellan. I Arktis har temperaturen stigit med knappt 1 grad sedan 1979 enligt satellitmätningar, men enligt landstationer är stigen sedan 1979 med 2 grader.

Isens utbredning låg under sommaren på genomsnittet under 1981-2010. Sjönk något under oktober men steg sedan tillbaka till normalvärdet i november. Volymen har under året legat på genomsnittet 2004-2013. (De japanska och danska institutet använder olika basperioder). Det händer alltså ganska lite i Arktis.

Annorlunda är det runt Antarktis. Isens utredning föll kraftigt 2014-2016, men ökar därefter igen. Den långsiktiga trenden sedan 1981 är svagt ökad utbredning på 2%.

Havsnivån har enligt mätningarna med satellit stigit i jämn takt med 3,4 mm/år mellan 1993 och 2015. Därefter upphörde stigningen. Enligt markstationerna så har stigningen varit jämn sedan 1900 tills idag med en takt på 2 mm/år.

Mätningen av luftens fuktighet är speciellt intressant. Hypotesen är ju att koldioxid minskar utstrålningen av värme från jorden. Den värmeökningen ska i sin tur leda till ökad mängd vattenånga i atmosfären. Då vattenånga är en betydligt kraftfullare växthusgas än koldioxid så är det denna indirekta effekt som skulle driva den globala temperaturen.

Men statistiken visar att det inte fungerar så. Koldioxiden ökar i relativt stabil takt. Men vattenånga ökar inte alls i luftlagret närmast jorden. I skiktet därovan sjunker fuktigheten. På höjden 4,2 km från 48% 1948 till 44% 2018. På höjden 9 km har fuktigheten minskat från 47% 1948 till 39% 2018.

Till Alla
Taggar: Climate4you Ole Humlum

Red: Hans Iwan Bratt. epost: hibratt@gmail.com.