Klimatbloggen

2018-01-11

Klimatpolitiska rådet

Regeringen: Klimatpolitiska rådet presenteras

Klimatpolitiska ramverket

Klimatlagen innehåller bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen och ta fram en klimathandlingsplan för varje mandatperiod. Det innebär att varje regering har en skyldighet att redovisa hur man arbetar för att nå klimatmålen. Den första klimatredovisningen kommer att presenteras under hösten 2018, och den första handlingsplanen under 2019.

Som ett nytt långsiktigt klimatmål ska Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Riksdagen har även antagit nya etappmål till år 2030 och 2040.

Regeringen har påbörjat arbete med att etablera ett klimatpolitiskt råd som ska bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen. Rådet ska vara på plats inför att klimatlagen träder i kraft 1 januari 2018.

Det klimatpolitiska ramverket bygger på Miljömålsberedningens överenskommelse som presenterades i två delbetänkanden under 2016. Bakom överenskommelsen står Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, samt i vissa delar även Vänsterpartiet.

Miljövårdsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, SOU 2016:47, del 1 (pdf 6 MB)

Miljömålsberedningen ger i sitt betänkande förslag till fyra nya etappmål på luftområdet:

  1. Begränsade utsläpp från vägtrafik i tätort, där andelen persontransportresor med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent år 2025.
  2. Begränsade utsläpp från småskalig vedeldning, där utsläppen ska minska kontinuerligt till år 2020 och det senast 2019 ska vara klarlagt hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft.
  3. Begränsad intransport av luftföroreningar, där Sverige ska ha genomfört riktade insatser mot större utsläppsländer öster om EU till år 2020 och utsläppen från sjöfart av kväveoxider i Östersjön och Nordsjön ska halverats till år 2025 jämfört med 2010.
  4. Uppfylla takdirektivets utsläppsåtaganden, där utsläppen av kväveoxider, svaveldioxid, flyktiga organiska ämnen, ammoniak och partiklar, PM2,5, ska motsvara de indikativa mål för år 2025 som framgår av det reviderade takdirektivet.

Klimatpolitiska rådet
Klimatpolitiska rådet startar sin verksamhet i januari 2018 och ska utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Rådet kommer att ha sitt kansli hos forskningsrådet Formas.

Vid årsskiftet 2017/18 träder den nya klimatlagen i kraft. Sverige har också fått nya klimatmål. Tillsammans med klimatmålen och klimatlagen blir rådet en del i det nya svenska klimatpolitiska ramverket.

Rådets uppdrag
Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. För att nå dit har riksdagen i ett blocköverskridande beslut skapat det klimatpolitiska ramverket och inrättat Klimatpolitiska rådet.

Rådet ska vara ett oberoende expertorgan. Ledamöterna ska analysera utvecklingen, utvärdera aktuella insatser, ge regeringen goda råd för fortsättningen och bidra till en ökad diskussion i samhället om klimatpolitiken.

Klimatomställningen kräver långsiktigt och uthålligt arbete som ständigt utvecklas i ljuset av ny kunskap. Och där klimatfrågan genomsyrar all relevant politik.

Klimatpolitiska rådet ska bidra till att ambitionerna i det klimatpolitiska ramverket förverkligas - att omställningen går i rätt riktning och i rätt tempo, både på kort och lång sikt.

Ledamöter
I december 2017 utsåg regeringen ordförande, vice ordförande och sex ledamöter till Klimatpolitiska rådet. Samtliga utses för tre år.

Ingrid Bonde, ordförande, civilekonom
Johan Kuylenstierna, vice ordförande, vd Stockholm Environment Institute och adjungerad professor i naturgeografi vid Stockholms universitet
Karin Bäckstrand, ledamot, professor i statskunskap vid Stockholms universitet
Katarina Eckerberg, ledamot, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet
Tomas Kåberger, ledamot, professor i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola
Åsa Löfgren, ledamot, docent och universitetslektor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet
Markku Rummukainen, ledamot, professor i klimatologi vid Lunds universitet och huvudsekreterare vid Formas
Sverker Sörlin, ledamot, professor i miljöhistoria vid KTH

Kansli
Regeringen har utsett Ola Alterå till kanslichef för det Klimatpolitiska rådet. Han har en bred bakgrund från både näringsliv och politik och har nyligen varit utredare åt regeringen om cirkulär ekonomi.


För: Alla