Nora torgs framtid

2017-05-17

Vem är sakägare vid beslut om detaljplan

Samråd

Rätten till samråd är olika beroende på om planeringen genomförs som standardförfarande eller utökat förfarande.

Standardförfarandet kan tillämpas om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan. När något av dessa kriterier inte medger standardförfarande ska ett utökat förfarande tillämpas. (Boverket)

Aktuellt förslag kan inte anses vara förenligt med gällande översiktsplan från 2006. Dessutom är denna plan inaktuell genom alla de förändringar som genomförts eller planerats. Det är uppenbart att det aktuella byggprojektet kräver ett utökat förfarande.

Samråd vid standardförfarande

Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget och överväga dessa i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. Kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs.


När ett förslag till en detaljplan upprättas ska kommunen samråda med olika intressenter. Det gäller såväl när nya planer upprättas som när detaljplaner ändras eller upphävs. Syftet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap om det aktuella planområdet. Syftet är också att ge intressenter som berörs insyn i arbetet med att ta fram en detaljplan och möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Andra vinster med att inkludera berörda tidigt i processen kan vara att minska risken för överklaganden. Det är därför värdefullt att inleda samrådet innan förslaget fått färdig form. (Boverket)

Samråd är en rättighet för berörda.

Samrådshandlingar

Under samrådet ska kommunen redovisa ett förslag till detaljplan. De handlingar som kommunen redovisar under samrådet är ett förslag till plankarta med tillhörande planbeskrivning.

Under samrådet ska kommunen redovisa planförslaget och ett planeringsunderlag. Av samrådshandlingarna ska framgå:

  • skälen för förslaget,
  • planens konsekvenser,
  • hur kommunen avser handlägga förslaget, det vill säga antingen med ett standardförfarande eller utökat förfarande, och
  • handlingar som redovisar miljöbedömningen om planen antas få betydande miljöpåverkan.

Planeringsunderlaget kan enligt förarbetena bland annat innehålla:

  • olika typer av inventeringar,
  • uppgifter om mark- och grundförhållanden,
  • fastighetsstruktur,
  • befintliga planförhållanden,
  • ställningstaganden i översiktsplanen, och
  • statistiska uppgifter. (Boverket)

Den aktuella planens konsekvenser är inte redovisade, t.ex miljö, buller, ljus, vattenflöden, trafiken, mm.

Samrådskretsen

Kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs.

Kommunen ska inför samrådet om planförlaget bestämma och avgränsa vilka som ska inkluderas i samrådskretsen. Kommunen ska samråda med:

  • länsstyrelsen
  • lantmäterimyndigheten,
  • andra berörda kommuner,
  • kända sakägare,
  • kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
  • vissa kända organisationer av hyresgäster, och
  • myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av planförslaget.

Med kända sakägare avses i första hand ägare till fast egendom. I gruppen bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inkluderas såväl första- och andrahandshyresgäster och boende som berörs av förslaget. Även lokalhyresgäster inkluderas. Länsstyrelsen samordnar de statliga myndigheter som har statliga intressen att bevaka, dock inte statens intressen i egenskap av fastighetsägare. Kommunen kan dock samråda direkt med myndigheter som har ett sådant intresse. De sammanslutningar som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget till detaljplan kan till exempel vara handikapporganisationer, friluftsorganisationer eller villaföreningar. Genom att samråda med olika intressenter kan kommunen få in information i form av lokalkunskap och synpunkter och överväga dessa i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. 

Samrådskretsen ska bestämmas och redovisas. Detta kan till exempel ske på en karta där kommunen utifrån fastighetsförteckningen markerar vilka fastigheter som berörs. Fastighetsförteckningen beställs från lantmäterimyndigheten och är en planhandling som redovisas under samrådet. Samrådskretsen omfattar nästan alltid fler än de som är fastighetsägare. Samrådskretsen kan också redovisas i en så kallad sändlista där, förutom de som är upptagna i fastighetsförteckningen, även myndigheter och sammanslutningar förtecknas. (Boverket)

Utökat förfarande

Ett utökat förfarande ska tillämpas för ett förslag till detaljplan när standardförfarandet inte kan användas. Det utökade förfarandet ska användas om förslaget till exempel inte är förenligt med översiktsplanen. Förfarandet består av kungörelse, samråd, samrådsredogörelse, underrättelse, granskning, granskningsutlåtande och antagande innan planen kan vinna laga kraft.


(Boverket)

Mark- och miljödomstol 

4.3 Part, ställföreträdare, ombud m.m.

Vem som i det enskilda fallet har rätt att uppträda som part och formellt framställa yrkanden och ev. överklaga ett beslut beror på målets art och i vad mån vederbörande berörs av det som processen avser och av de domar eller beslut som fattas. Det s.k. sakägarbegreppet är inte definierat i lagstiftningen, utan får avgöras av domstolen från fall till fall.
Alla fysiska personer har partsbehörighet, vilket innebär att de kan vara parter i en rättegång. (Se 11 kap. 1 § 1 st. RB.) (Domstolsverket, Mark- och miljödomstol)
 

Källor


För: Alla